Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Lokal debatt: P-vakter med befogenhet löser inte skräpproblem

Det räcker inte att hyra in vakter som håller koll på nerskräpningen, menar de två Husiemoderaterna.Bild: Nora Lorek/TT
När vi läser Katrin Stjernfeldt Jammehs svarNoah Collanders insändare från den 26 juni gällande nedskräpning uppstår frågetecken. Styrande politiker i Malmö menar att kommunala p-vakter ska ha möjlighet att bötfälla enskilda förbrytare och på så sätt lösa problemen. Hur ofta ser vi när vi själva rör oss i parker, på gator och torg att nedskräpning sker och vem som gör det? Kommer inte dessa p-vakter att stå inför samma dilemma? Detta samtidigt som polisen, av uppenbara skäl, kommer ha svårt att frigöra den tid som krävs för att säkerställa att ett brott har begåtts.
Att nedskräpning är brottsligt går inte att ta miste på när man läser lagboken. Hur stor koll har samhället på detta? Enligt 7 § Miljöbalken kan den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till dömas för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. Organisationen Håll Sverige Rent tagit fram ett omfattande statistiskt underlag som visar på att böter inte använts särskilt flitigt av polisen samt att det finns stora tveksamheter kring om straffen faktiskt förändrar människors agerande.
Samhällets insatser för miljön måste skärpas när det kommer till nedskräpning. Vidare belyser Håll Sverige Rent att en bidragande faktor till upprätthållandet av renhållning är infrastrukturen. Hur kan de som inte har möjligheter att forsla bort en större mängd skräp, det skräp som inte kvalar in på våra lokala återvinningsstationer, tas om hand? Enligt en studie från Keep America Beautiful är exempelvis en papperskorgs placering viktig. Studien från USA visar att det bara var skräpfritt på två av 130 studerade platser med papperskorgar. Detta innebär att det inte nödvändigtvis är rent där papperskorgarna finns. Papperskorgarna måste därför placeras där de gör som mest nytta och där behovet är som störst.
För att förstå var en papperskorg gör mest nytta kan det vara lämpligt att utföra stråkanalyser. Styrande politiker bör utreda om det måste satsas på fler och mer lättillgängliga återvinningscentraler och med detta en närhetsprincip, där alla former av sopor kan slängas. Detta hellre än specifika återvinningsstationer. Infrastrukturen hinner inte med en ökad befolkningsmängd och växande bostadsområden.
I vårt område, Husie, ser vi ofta nedskräpning på våra återvinningsstationer. En fråga som behöver lyftas här är – hur får vi våra kommuninvånare att tänka mer miljövänligt? Och hur agerar vi när nedskräpning är ett faktum? Bilden från Bulltoftaparkens återvinningsstation visar att nedskräpningen inte har någonting med överfulla containrar att göra, här handlar det om ett mänskligt felaktigt beteende. Hade en lösning här varit kameraövervakning, kontinuerlig och gratis grovsopshämtning utanför bostaden eller att utöka Malmös infrastruktur med ytterligare en återvinningscentral i de östra delarna? Det är frågorna som behöver diskuteras och värderas.
Årligen betalar varje villahushåll i Malmö mer än 2 000 kronor i renhållningsavgift vid sophämtning varannan vecka, exklusive diverse tilläggsavgifter. En avgift samhället inte klarar sig utan, då det vid strejker hos renhållsningsarbetare uppenbarat sig i vilket behov vi är av insamlingen som annars resulterar i olägenheter och risker för hälsa och miljö. Avfallshanteringen är en viktig del i vår infrastruktur och tillgängligheten bör så också vara. Det är dags för Malmö stad att tillsammans med Sysav sätta sig ner och diskutera frågan om ännu en, eller flera, återvinningscentraler i kommunen.
Tina Hill Vice ordförande Husiemoderaterna
Anna Härnström Ledamot Husiemoderaterna
Gå till toppen