Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: ”Européer anser att de lever i en farlig värld. De vill inte bara ha fluffiga utfästelser.”

Våra undersökningar visar att européerna framför allt vill ha ett EU som förstår att klimatförändringar och migration är fundamentala orsaker till deras känsla av otrygghet. Det skriver Susi Dennison, ledare för det program inom den paneuropeiska tankesmedjan ECFR, som fokuserar på strategi, politik och styrning av europeisk utrikespolitik.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i tisdags sitt förslag på de nya kommissionärerna.Bild: Virginia Mayo
Ursula von der Leyen, EU-kommissionens nya ordförande, har lagt fram sitt förslag på nya kommissionärer för Europeiska rådet. Under oktober kommer en mängd storslagna löften att avges när kandidaterna försöker övertyga Europaparlamentet om att just han eller hon är rätt person för den post hen föreslås få.
Och det är nu, mitt i alla förberedelser, positioneringar och förhandlingar som politikerna bör spetsa öronen och lyssna uppmärksamt på vad väljarna i Europa anser. Det senaste halvåret har européerna varit tydliga med vad de vill med EU.
Europas invånare är bekymrade. Ovanligt många, 51 procent, röstade i senaste EU-valet men det är inget EU:s ledare kan slå sig till ro med.Opinionsmätningar som ECFR gjorde inför EU-valet tidigare i år visar att tre fjärdedelar av alla européer anser att deras nationella politiska system eller EU:s politiska system eller båda, inte fungerar.
Väljarna har alltså inte gett politikerna fria händer att genomföra det "Europa i förändring" som kandidater av alla politiska schatteringar utlovade i sina valtal. Och om de inte lyckas leverera en politik väljarna vill ha lär väljarkåren, som är så övertygad om det politiska systemets brister, knappast ge dem en ny chans i nästa val.
Utrikespolitiken spelar en central roll när EU ska åstadkomma något som tilltalar de oroade och missnöjda européerna.
Européer anser att de lever i en farlig värld. De vill inte bara ha fluffiga utfästelser som "vi lovar att Europa ska ta en världsledande position i många av vår tids stora utmaningar", som Ursula von der Leyen lovat. Tvärtom visar undersökningar som ECFR gjort under 2019 att väljarna har bestämda uppfattningar om vilket slags global aktör de vill att EU ska vara. De vill att EU ska agera som en vuxen i världspolitiken och gå sin egen väg i en tävlingsinriktad och splittrad omvärld. De vill att EU håller sig utanför andras konflikter, men står upp mot stormakter och engagerar sig när kriser hotar EU:s intressen.
På frågan om Europa ska välja sida mellan USA och Kina eller USA och Ryssland i konflikter med andra stormakter, svarade en majoritet i alla EU-länder att EU inte ska ta någons parti. Enda undantaget var Polen där en stor minoritet om 45 procent svarade "ingens parti".
Européernas misstro mot USA växer. Färre än 20 procent i alla EU-länder svarade att de litar mer på USA än på EU, i de flesta färre än 10 procent. De litar inte heller på att EU ska kunna skydda dem mot maktspelare som Kina när det gäller världshandeln.
Européerna vill att EU för en utrikespolitik som utgår från Europas gemensamma intressen och inte bottnar i europeiskt samarbete eller integration för sakens skull. En eventuell utvidgning av EU kan bara komma på fråga om den innebär direkta fördelar för invånarna i dagens EU. I samtliga medlemsländer utom Grekland, Polen, Rumänien och Spanien svarade färre än en fjärdedel att länderna på västra Balkan bör få bli EU-medlemmar under de närmaste tio åren.
Framför allt vill européerna ha ett EU som förstår att klimatförändringar och migration är fundamentala orsaker till deras känsla av otrygghet och inser att de vill se åtgärder på EU-nivå.
EU:s nya ledare har nu möjlighet att visa att de hör väljarnas budskap och att Bryssel inte bara är en byråkratisk bjässe som tuffar på oavsett vad europeiska gräsrötter tycker. Låtsas ledarna bara ta kraven på förändring på allvar och fortsätter som tidigare, bekräftar de väljarnas oro och kan få dem att tappa allt hopp om politiken. Den här gången lär väljarna ha ytterst litet tålamod med ledarnas ryggmärgsreflexer, oändliga utläggningar om framtida utvidgningar och oförmåga att tänka, handla och samarbeta som en global aktör.
Politikernas försvar brukar gå ut på att européerna aldrig skulle acceptera utrikespolitiska beslut på EU-nivå. Men nu har väljarna tydligt pekat ut områden där de vill se handling. Och om EU levererar, lär de knappast protestera.
Susi Dennison
Översättning: Karen Söderberg
Susi Dennison leder det program inom ECFR, en paneuropeisk tankesmedja, som fokuserar på strategi, politik och styrning av europeisk utrikespolitik. Hon är baserad i Berlin.
Gå till toppen