Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Föraktet mot våldsverkare får aldrig sippra ut över barnen.”

Barnen är oskyldiga till brott som vuxna i deras närhet begår, ändå straffas de, skriver sex företrädare för barnrättsorganisationer.

Vi som möter barn med frihetsberövade familjemedlemmar vet att det är ett trauma som medför skam, stigmatisering och ohälsa, skriver företrädare för barnrättsorganisationer.Bild: Hussein El-alawi
Debatten om det dödliga våldet domineras av krav på hårdare tag och repressiva åtgärder. Vi välkomnar politikernas ambition att lösa problemen, men tycker samtidigt att de fokuserar alltför ensidigt på förslag om strängare straff, vistelseförbud och slopad straffrabatt. Nästan aldrig lyfts förebyggande insatser och barnens perspektiv fram när det gäller att skapa trygghet. Ända är det där allt börjar.
Om Sverige ska vara ett hållbart och tryggt samhälle måste brottslighet förebyggas tidigt.
Att tillvarata barns rättigheter och ge dem rätt stöd och hjälp har visat sig vara den bästa vaccinationen mot sociala problem och kriminalitet. I det arbetet är det särskilt viktigt att prioritera barn med en frihetsberövad familjemedlem.
Föraktet mot våldsverkare får aldrig sippra ut över barnen. Tvärtom måste barn till våldsverkare behandlas med minst lika stor respekt och uppmärksamhet som andra barn.
Vi som möter barn med frihetsberövade familjemedlemmar vet att det är ett trauma som medför skam, stigmatisering och ohälsa. Barnen är oskyldiga till brott som vuxna och i deras närhet begår, ändå straffas de. Om de inte får hjälp och stöd är risken mycket stor att de drabbas av psykisk ohälsa, får sociala problem och blir kriminella.
Ju fler vuxna som frihetsberövas, desto fler barn mister den dagliga kontakten med en förälder, ett syskon eller någon annan närstående. Under sådana förhållanden måste samhället anstränga sig till det yttersta för att säkerställa att barnen får det stöd de har rätt till. Annars riskerar kriminaliteten att fortplantas och öka ytterligare.
Formeln är enkel: Fler frihetsberövade vuxna ger fler utsatta barn som i sin tur riskerar att bli kriminella eller drabbas av andra problem.
Sveriges facit när det gäller att ta hand om barn med frihetsberövade familjemedlemmar är allt annat än imponerande.
En kartläggning som Socialstyrelsen gjorde i fjol visar att 79 procent av landets kommuner saknar specifika stödinsatser för barn med frihetsberövade föräldrar.
De stödinsatser som erbjuds kommer nästan uteslutande från den idéburna sektorn som på många platser i landet stöder barn med frihetsberövade familjemedlemmar. Bufff driver dessutom en nationell stödlinje och chatt dit barnen kan vända sig.
Vi möter barn med frihetsberövade familjemedlemmar. Vi arbetar för barnens bästa och tar gärna det ansvar som krävs. Men vi måste ha rimliga förutsättningar.
Intresset för att hitta en varaktig lösning när det gäller finansiering och samarbete mellan stat, kommun och den ideella sektorn har hittills varit svalt från politiskt håll. Vi sätter oss gärna ned redan i morgon med företrädare för staten och landets kommuner för att diskutera hur vi gemensamt stärker samhällets stöd till barn med frihetsberövade familjemedlemmar.
Nästa år blir FN:s barnkonvention svensk lag och då får barn ett stärkt rättsligt skydd. Om riksdagen beslutar om straffskärpningar, vilar ett mycket tungt ansvar på ledamöterna. Det krävs en rejäl upprustning av stödet till barn och unga med en frihetsberövad familjemedlem. Idag är det så gott som obefintligt.
Vi vädjar nu till riksdagens ledamöter att inte glömma bort barnen och deras rättigheter i behandlingen av nya lagar. Vi förstår att det är lockande med snabba och, för stunden, kraftfulla åtgärder. Men om brottsbekämpningen ska bli effektiv på sikt, behöver barnperspektivet vara vägledande för de beslut som ska förvandlas till verklighet.
Madelein Kattel, verksamhetschef för Bufff Sverige
Bengt Ericsson, ordförande för Bufff Sverige
Emil Mattsson, direktor för Räddningsmissionen
Line Fuchs, verksamhetschef för Solrosen
Daniel Grahn, generalsekreterare för Erikshjälpen
Ann-Sophie Palmér, programkoordinator för Erikshjälpen
Gå till toppen