Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Mats Skogkär: För tidigt räkna ut Netanyahu.

Benny Gantz bland sina supporters på valkvällen.Bild: Oded Balilty
När dryga 90 procent av rösterna i tisdagens israeliska nyval räknats saknade premiärminister Benjamin Netanyahus högerblock sex mandat för att nå majoritet – 61 av 120 platser – i parlamentet.
Netanyahus Likud hade då 31 mandat mot 32 för utmanaren Benny Gantz parti Kahol Lavan – Blåvitt. På tredje plats med 13 mandat låg Förenade listan, en allians av fyra arabiska partier, ledd av Ayman Odeh. Inget arabiskt parti har någonsin ingått i en israelisk koalitionsregering, men Odeh har inför valet åtminstone antytt att listan skulle kunna stödja en regering ledd av Gantz.
Ska Gantz få ihop en mitten-vänstermajoritet behöver han stöd även av Yisrael Beitenu, ett nationalistiskt och sekulärt högerparti lett av tidigare försvarsministern Avigdor Lieberman.
Lieberman själv föreslog på tisdagskvällen en bred koalition med Likud, Kahol Lavan och Yisrael Beitenu. I ett sådant upplägg är det svårt att se att det skulle finnas plats för Netanyahu.
Men även om resultatet är ett bakslag för Likudledaren, som suttit som premiärminister sedan 2009, längre än någon annan i Israels historia, är det alldeles för tidigt att räkna ut denne politiske överlevare.
Under den gångna mandatperioden har Netanyahu försökt undergräva domstolarnas oberoende, som är en grundläggande princip i en rättsstat. Han har också gått till storms mot medier, ett par veckor före valet uppmanade han till bojkott av israeliska tv-kanalen Kanal 12.
Löftet strax före valet om att annektera en tredjedel av Västbanken vid en valseger tyder på desperation. Hans försök att mobilisera högerväljare genom att varna för högt valdeltagande bland arabisk-israeliska väljare, är beprövad smutsig politik.
Israelisk politik och den israeliska demokratin skulle må väl av ett vaktombyte på premiärministerposten.
Gå till toppen