Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Främja svensk säkerhet genom ökat demokratistöd till Ryssland.”

Ryssland är större än Putin. Det finns många modiga ryssar – bland annat inom det oberoende civila samhället – som arbetar för en demokratisk utveckling och därmed utmanar regimen. De verkar under svåra förhållanden och är därför i behov av ökat stöd från omvärlden. Det skriver Martin Uggla, ordförande för Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.

Den svenska Rysslands- och säkerhetspolitiken bör präglas av ett helhetsperspektiv, och de resurser som finns tillgängliga fördelas med utgångspunkt i hur de kan göra mest nytta, skriver Martin Uggla.Bild: Christer Järeslätt privat Sven-Erik Svensson
Detta är en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna.
Svensk säkerhetspolitik fokuserar alltför ensidigt på det militära försvaret och dess förmåga att möta ett potentiellt hot från Ryssland. Mer resurser borde satsas på att främja en demokratisk utveckling i Ryssland, något som i sin tur skulle minska det säkerhetspolitiska hotet.
Den försvarsuppgörelse som nyligen slöts mellan regeringen och dess båda samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna innebär upptrappad anslagsnivå med fem miljarder kronor per år till försvarsmakten. Det råder ingen tvekan om att det potentiella hotet från Ryssland ligger till grund för förändringen.
Den ryska regimens folkrättsvidriga agerande i Ukraina och aggressiva framtoning även på andra håll har hos många ökat oron för att också Sverige skulle kunna dras in i någon form av väpnad konflikt.
Men det är olyckligt om svenska åtgärder för att minska den säkerhetspolitiska spänningen i Östersjöregionen inskränks till satsningar på det militära försvaret. Minst lika viktigt är att försöka främja en positiv demokratisk utveckling i Ryssland.
Ett demokratiskt och av rättsstatsprinciper styrt Ryssland skulle utgöra ett mindre hot mot omvärlden. Dels för att ett sådant Ryssland kan förväntas respektera ingångna avtal och internationella åtaganden. Dels för att en fungerande rättsstat främjar samhällelig stabilitet, vilket i sin tur också minskar risken för sociala oroligheter som i förlängningen kan få internationell spridning.
Rysslands president Vladimir Putin har inget intresse av att demokratins grundläggande principer och de mänskliga rättigheterna respekteras, eftersom hans maktposition är beroende av förtryck och repression.
Men Ryssland är större än Putin. Det finns många modiga ryssar – bland annat inom det oberoende civila samhället – som arbetar för en demokratisk utveckling och därmed utmanar regimen. De verkar under svåra förhållanden och är därför i behov av ökat stöd från omvärlden.
Ett sådant stöd kan och bör ges av Sveriges regering.Det handlar om att tydligt kritisera och kräva ett stopp för den ryska regimens övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Kritiken bör vara skarp och offentlig, så att den utgör ett moraliskt stöd fördem som utsätts för förtryck.
Men stödet kan också ges genom ekonomiska bidrag till dem som bekämpar regimens förtryck, till exempel oberoende journalister, människorättsförsvarare och andra demokratiskt sinnade aktivister.
Sverige har länge bidragit med ekonomiskt demokratistöd till Ryssland. Men nivån har inte följt utvecklingen i landet. Som störst var stödet i mitten av 00-talet då det uppgick till ungefär 100 miljoner kronor per år. Trots att Putin sedan dess fört Ryssland i en alltmer auktoritär riktning utgör stödet idag bara drygt 50 miljoner kronor per år. Sett i relation till den nu aktuella höjningen av försvarsanslaget handlar det i praktiken om kaffepengar: Nästan hundra gånger mer ska årligen satsas på försvaret för att möta ett tänkbart ryskt militärt hot.
Den svenska Rysslands- och säkerhetspolitiken bör präglas av ett helhetsperspektiv, och de resurser som finns tillgängliga fördelas med utgångspunkt i hur de kan göra mest nytta.
Det kan vid första anblick framstå som handlingskraftigt att genomföra satsningar på det svenska försvaret, men det förändrar knappast grunden till det potentiella säkerhetshotet, något som däremot en kraftfull satsning på stöd till Rysslands demokratiska krafter skulle kunna åstadkomma.
En drastisk ökning av det ekonomiska stödet skulle betyda mycket för den ryska demokratirörelsens möjlighet att verka, och därmed i förlängningen främja svensk säkerhet. Samtidigt skulle det bara innebära en marginell omfördelning av de svenska försvarsanslagen.
Martin Uggla, ordförande för den ideella föreningen Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.
Gå till toppen