Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Hög tid att agera för den skånska elen.

Anders Ygeman.Bild: Simon Rehnström/SvD/TT
Larm efter larm kom om risken för elbrist i Skåne. Men regeringen tycktes inte ta varningarna på allvar. Så sent som i juni avvisade energiminister Anders Ygeman (S) påpekandena om att läget hotar skånska jobb.
Lyckligtvis är det nu annat ljud i skällan.
"Vi måste hitta en lösning på problemen", säger Ygeman till tidningen.
Han är öppen för att diskutera en modell av det slag som Sydsvenska handelskammaren föreslagit: att staten, eller någon annan aktör, upphandlar en effektreserv från Öresundsverket i Malmö. Då kan gasturbinerna tas i drift vid behov istället för att monteras ned i höst som planerat. Det blir inte billigt, men ger åtminstone en reserv vid möjliga bristsituationer.
Att en sådan försäkring behövs kom det nyligen ännu en påminnelse om. Plastföretaget Polykemi i Ystad nekades den elkapacitet som hade behövts för att öka produktionen. Pågen och Lindab har tidigare avstått från skånsk expansion till följd av elsituationen.
Eon, som äger det regionala elnätet, har sagt nej till kunder som önskat mer ström. Anmärkningsvärt, kan tyckas eftersom bolaget har lagstadgad så kallad anslutningsplikt. Men den gäller bara om Svenska kraftnät, som ansvarar för stamnätet, kan garantera att det finns tillräckligt med el. Så är det inte idag. Myndigheten hänvisar till behovet av att skydda befintliga skånska elkunder.
I landet som helhet råder ingen brist på el, men en stor del av den produceras i norr. Överföringskapaciteten i ledningarna räcker helt enkelt inte till för att trygga behoven i söder. Stamnätet ska byggas ut, men det kommer att ta tid. Under väntan får Skåne betala ett orimligt högt pris för den förda energipolitiken. Varje utebliven satsning i regionen kostar både tillväxt och jobb. Och så här långt har regeringen snarare förvärrat än förbättrat situationen.
I somras höjdes skatten på kraftvärme rejält. Syftet var att minska klimatförändrande utsläpp, men förändringen gjorde det också olönsamt för Eon att driva vidare Heleneholmsverket i Malmö.
Nu säger Ygeman att beslut om nedläggning av lokala kraftverk kanske har fattats "lite väl hastigt". Det ska läsas mot bakgrund av hans uttalanden i Svenska Dagbladet i juni där han gav kraftbolagen rätt i sin kritik mot att regeringens förändringar av villkoren gick fort.
Jämte bristande överföringskapacitet är det alltså tvära kast i energipolitiken som ligger bakom läget med elen i Skåne. Då är det minst sagt på sin plats att regeringen försöker rätta till det hela. I veckan beslöts att länsstyrelsen ska ta fram ett förslag till lösning.
"Vi måste vidta de åtgärder som gör att näringslivet i Skåne kan ha en fortsatt expansion", säger Ygeman.
Nu måste han också se till att det blir mer än tomma ord. Skåne har redan tagit en orimligt stor del av notan för omställningen av landets elproduktion.
Gå till toppen