Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Hur ska man väga risken för översvämningar mot havsutsikt?”

För att stå väl rustade bör såväl bostadsköpare som myndigheter, kommuner, försäkringsbolag och banker redan nu beakta de konsekvenser klimatförändringarna väntas få i Sverige. Det skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Det finns inga studier kring hur bostäder i översvämningskänsliga områden i Sverige påverkas av klimatförändringarna, men lärdomar kan dras från internationella studier, skriver Robert Boije.Bild: Patrick Persson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Ingen vet hur värdet på bostäder i översvämningskänsliga områden i Sverige påverkas av klimatförändringarna. Det saknas vetenskapliga studier.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har identifierat 25 särskilt utsatta områden. Flera av dem ligger i Skåne.
SMHI har räknat ut att effekterna av både en höjning av havsnivån och ökad nederbörd blir påtagliga i vissa områden runt år 2050.
Visst kan 2050 tyckas ligga långt fram i tiden, men eftersom lån beviljas på så långa tidsperioder och husens livslängd är över 100 år ligger det i både bostadsköparnas och bankernas intresse att skaffa sig kunskap om hur framtida negativa händelser kan påverka bostädernas värden betydligt tidigare än så.
Även om det inte finns några svenska studier när det gäller hur bostäder i översvämningskänsliga områden i Sverige påverkas av klimatförändringarna, kan lärdomar dras från internationella studier. De är inte alla gjorda på samma sätt, men kan ändå ge vägledning. Knepiga frågor är till exempel hur man ska väga den negativa effekt som risk för översvämningar ger, mot den positiva effekt som havsutsikt medför.
Några studier räknar utifrån hur värdet på hus har minskat vid översvämningar och hur förebyggande åtgärder kan göra att husen inte drabbas av översvämningar.
Andra studier visar hur huspriserna påverkas av att myndigheter tagit fram kartor över översvämningskänsliga områden.
Det finns också studier som undersökt hur försäkringspremier skiljer sig åt beroende på hur utsatta områdena är, och om skillnaderna återspeglas i huspriserna.
En studie från 2013 visar att husköpare i flodområdet i Dougherty County, Georgia, USA, tog hänsyn till risken för att floden kunde översvämmas i framtiden. Det syntes som skillnader i pris mellan i övrigt lika bostäder, där några var mer utsatta för översvämningsrisk än andra.
Efter att Dougherty County faktiskt översvämmades 1994 ökade prisskillnaderna mellan utsatta och icke utsatta hus dramatiskt. De mest utsatta sjönk i pris med över 30 procent. Effekten avtog sedan kraftigt för att helt klinga av inom en tioårsperiod, något som kan tolkas som att bostadsköpare har en tendens att snabbt glömma bort de risker som finns för översvämning.
En annan undersökning, från 2018, studerar hur huspriserna påverkades 0–100, 100–200 och 200–300 meter från en flod i Sydkorea jämfört med en grupp hus i samma område som inte låg i riskzonen för översvämning. Priserna på husen i de utsatta områdena var 11 procent, 7 procent respektive 6 procent lägre än i kontrollgruppen. Även i denna studie föll priserna kraftigt, med runt 50 procent, direkt efter att en översvämning inträffat.Men redan ett år efter översvämningen var bostadspriserna tillbaka på samma nivå.
En studie från New York Citys husmarknad 2017 visade att en ny lag, Biggert-Waters Flood Insurance Reform act of 2012, vars syfte är att husförsäkringarna ska ta större hänsyn till risken för översvämningar, ledde till att huspriserna sjönk med 3–6 procent. En ny karta som tagits fram över översvämningskänsliga områden bidrog till att huspriserna minskade med 7–8 procent. För de hus som drabbats av orkanen Sandy 2012 gav kartan inga ytterligare prisfall. Men för de utsatta hus som inte drabbades av just orkanen Sandy bidrog kartan till prisfall på 12–23 procent.
En studie från 2018 visar att huspriserna i utsatta områden utanför Helsingfors sjönk markant i samband med att myndigheterna presenterade en karta över översvämningskänsliga områden. Andra studier, bland annat från Venedigs bostadsmarknad, visar samtidigt att förebyggande insatser har en stor positiv inverkan på priserna.
Från ovanstående studier går det att dra fem slutsatser av vikt för Sverige:
1. Översvämningar har kraftigt negativa priseffekter men de klingar av snabbt. Det tyder på att bostadsköparnas minne är kort när det gäller risken för översvämningar och att god information och kommunikation om översvämningsrisker är angeläget.
2. Framtagande av kartor över utsatta områden kan påverka värdena på hus i de aktuella områdena negativt men bidrar samtidigt till bättre information till dem som ska köpa hus och till att förebyggande åtgärder snabbare kan vidtas.
3. Förebyggande åtgärder har en positiv effekt på husens marknadsvärden. Men åtgärderna tar tid att genomföra och kostar mycket pengar, något som kan göra att åtgärderna måste ske stegvis under en längre period. Därför är det angeläget att svenska kommuner så snart som möjligt tar fram de risk- och sårbarhetsanalyser som de enligt lag är ålagda att göra.
4. Idag vägrar vissa svenska försäkringsbolag att försäkra nyproduktion i klimatutsatta lägen. Försäkringar på hus kan sägas upp av försäkringsbolagen vid den årliga förfallodagen. En försäkringspremie som bättre speglar risken för översvämningar kanske är något att fundera på även för svenska försäkringsbolag och lagstiftare?
5. Svenska försäkringsbolag och banker har all anledning att redan nu räkna på klimatrelaterade framtida kostnader i form av ökade försäkringsärenden och kreditförluster. En ny studie från Network for Greening the Financial System ger exempel på att sådana beräkningar görs i andra länder.
För att stå väl rustade bör såväl bostadsköpare som myndigheter, kommuner, försäkringsbolag och banker redan nu beakta de konsekvenser klimatförändringarna väntas få i Sverige.
Robert Boije, chefsekonom på den statliga banken SBAB och doktor i nationalekonomi.
Gå till toppen