Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ledare: Strunt i livsstilen, det är värderingar som ska värnas.

Ursula von der Leyen, tillträdande EU-kommissionsordförande.Bild: Virginia Mayo
Finns det en europeisk livsstil, behöver den värnas och i så fall mot vad eller vem?
När Ursula von der Leyen, tillträdande ordförande i EU-kommissionen, presenterade sitt team av kommissionärer visade det sig att en av dem fått ansvaret att värna den europeiska livsstilen.
Till samme kommissionär, Margaritis Schinas, hade von der Leyen dessutom anförtrott huvudansvaret för migrationspolitik, integration och säkerhetsfrågor.
Ett olyckligt ordval och en olycklig koppling. Så gick det också som det gick.
Europas högerpopulister jublade. De såg Schinas arbetsbeskrivning som ett medgivande av att invandring, särskilt muslimsk sådan, är ett överhängande hot mot Europa.
"En bekräftelse på vår ideologiska seger", sade Marine le Pen, ordförande i franska Nationell samling, tidigare Nationella fronten.
Från den motsatta politiska kanten kom kritik om "fascistoid och splittrande retorik". Centerns EU-parlamentariker Fredrick Federley gav på sätt och vis le Pen rätt, detta var "helt uppenbart" en eftergift åt "ytterhögern", förklarade han.
För den som har ögon att se med bör det vara uppenbart att det inte finns en europeisk livsstil, ett europeiskt sätt att leva. Det finns många, och det är bra. Det är en rikedom. Europa har alltid präglats av mångfald, en mångfald av språk, etniciteter, traditioner och kultur. Europa har alltid varit en brokig väv.
Men det är inte samma sak som att anything goes, att allt accepteras inom EU, att allt är relativt.
Det visade sig också att vad von der Leyen i praktiken syftade på var de värderingar som ligger till grund för den europeiska unionen.
EU-projektet började med att knyta samman Europas länder ekonomiskt men det fanns hela tiden ett högre syfte – att kontinentens nationer aldrig mer skulle gå i krig mot varandra, så som skett två gånger under 1900-talets första hälft, med förödande följder. EU är i grunden ett fredsprojekt.
EU är också ett demokratiprojekt. En stat som vill bli medlem i unionen måste uppfylla Köpenhamnskriterierna. Den första av dessa kriterier är "stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter".
De värderingar EU vilar på finns också tydligt angivna i unionsfördraget:
"Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män."
Just nu pågår en strid inom EU om dessa värderingar. Ungern och Polen utreds för brott mot fördraget, för att inte följa rättsstatliga och demokratiska principer. Men EU har i praktiken inte mycket att sätta emot.
Den uppkomna debatten är välkommen
Att ge utrymme för många livsstilar, många sätt att leva, är vad "europeiskheten" ska handla om. Och det är EU:s gemensamma värderingar som ska garantera detta.
Gå till toppen