Boken firas på Bokmässan i Göteborg – men branschen har det allt tuffare. När försäljningen av fysiska böcker fortsätter att minska tvingas förlagen hitta nya strategier.
Tusentals besökare bläddrar sig snart igenom förlagens utbud på Bokmässan i Göteborg. Men de som köper fysiska böcker hör till en krympande skara. Antalet sålda exemplar minskade under den första delen av 2019 med 7,6 procent, enligt de senaste siffrorna från Svenska Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen.
– Av de böcker som säljs är 46 procent nu i digitala kanaler. Alla bokförlag måste förhålla sig till det. När man frågade om det här för några år sedan trodde vi inte att utvecklingen skulle gå så fort, säger Kristina Ahlinder, vd vid Svenska Förläggareföreningen.
Ett trendbrott är att även barn- och ungdomslitteratur minskar i försäljning, med 4,8 procent för 2019. Annars har barnboksförsäljningen stadigt ökat sedan 2013. Samtidigt är läsningen av böcker bland barn och unga rekordlåg, enligt Statens medieråds senaste rapport. Bara 11 procent av svenska 17–18- åringar uppger nu att de läser medan motsvarande siffra 2012 var 27 procent.
Den fysiska boken har haft det knackigt, men berättelsen frodas i de digitala abonnemangstjänsterna. På tre år, mellan 2015 och 2018, har de ökat från 219 miljoner till hela 679 miljoner – samtidigt som få av tjänsterna går med vinst.
– Det digitala genererar inte lika mycket pengar som fysiska böcker och det är där problemet uppstår för många. Vi har ett 70-tal medlemsförlag och alla påverkas. Det påverkar utgivningen, och en del får säga upp personal. Vi har sett under en period att det går åt det här hållet och många är väldigt oroade, säger Kristina Ahlinder.
Hon vill värna om hela kedjan, och understryker att författare måste få råd och ro att skriva böcker och förlagen möjlighet att investera i god litteratur.
– Det är viktigt att vi gemensamt värnar om att litteratur kommer ut i olika format och kanaler. Den fysiska bokhandeln är viktig och måste finnas i samhället, biblioteken också. Samtidigt är de nya formaten här för att stanna. I bästa fall kan de existera sida vid sida, hoppas hon.
För flera av förlagen har tumskruvarna dragits åt rejält. Sekwa till exempel, som har specialiserat sig på litteratur översatt från franska, får slita för att anpassa sig. Numera har de breddat utgivningen till att omfatta även engelska och nordiska böcker.
– Att det är tuffare är tydligt. Det är svårt att få böcker att sälja i bokhandeln, säger förlagschefen Johanna Daehli.
För tre år sedan gjorde förlaget en nystart, bland annat för att satsa på ljudböcker.
– Men vi kan inte göra ljudböcker av allt, många av våra böcker passar inte för det. Det är tydligt att det är genrebaserat vad som fungerar i ljud, det är i princip feelgood och spänningslitteratur, säger hon och tycker att det är en sorglig utveckling.
Agenter i utlandet noterar samtidigt att böckerna ”går som tåget” på den svenska ljudboksmarknaden. Flera har därför börjat kräva högre ersättning, enligt Johanna Daehli, som menar att inkomsterna minskar på flera håll. Men hon ser en rad andra faktorer än ljudboken bakom den översatta litteraturens situation, till exempel krympande kultursidor och allt färre recensioner.
– Så här förlorar vi en inblick i världen och det är väldigt sorgligt.
Förlagens intresse för att ställa ut på Bokmässan är dock lika stort som vanligt, enligt mässans vd Frida Edman. Men även hon ser varningssignaler, som de noga följer.
– Det vi ser är att antalet bokhandlare som ställer ut är färre. Det rimmar väl med att antalet bokhandlare i samhället minskar drastiskt.
Alla är inte heller oroade. Trots att Lind & Co gav ut sin första ljudbok så sent som 2014 såg de snabbt den digitala potentialen och har lyckats anpassa sin utgivning.
– Det är därför det går så bra för oss nu, det digitala står för nästan hälften av vår omsättning i dag. Vi har helt enkelt blivit duktiga på att hitta det som är populärt i de digitala kanalerna, säger förlagschefen Kristoffer Lind.
Han är medveten om branschens utbredda rädsla för att kvalitetslitteraturen kommer att försvinna. Men han tror att den digitala utvecklingen är en katalysator för en utveckling som ändå var på väg.
– Många är rädda för att de digitala formaten äter upp de fysiska. Men då förstår man inte hur strömning funkar. När folk strömmar gör de något annat – de cyklar, går på gymmet eller tvättar. Det är en himla bra sak för bokbranschen, att i en tid då kriget handlar om att andra medier tar av boken har vi fått ett till ben att stå på.
FaktaBokförsäljningen i siffror
Den totala bokförsäljningen ökade med 5,1 procent under de första sex månaderna 2019, räknat i exemplar. De digitala abonnemangstjänsterna står för hela den ökningen på 25,3 procent i kronor räknat. Om man bortser från de digitala tjänsterna minskade antalet sålda exemplar med 7,6 procent.
Den totala bokförsäljningen minskade med 0,4 procent i kronor räknat under det första halvåret 2019 jämfört med samma period föregående år.
I den fysiska bokhandeln minskade antalet sålda exemplar med 5,6 procent, i kategorin internetbokhandel/bokklubbar med 8,5 procent och i dagligvaruhandel med 9,4 procent.
Allra mest minskade fysiska ljudböcker, alltså ljudböcker sålda på fysiska lagringsminnen. De minskade med 24,6 procent.
Ett trendbrott är att även barn- och ungdomslitteratur nu minskar i försäljning, med 4,8 procent. Annars har barnboksförsäljningen stadigt ökat sedan 2013.
Enligt den senaste rapporten från Statens medieråd minskar läsningen av tidningar och böcker bland barn i alla åldersgrupper. Det är en förändring som har pågått sedan 2005, då de började ställa frågan. Då sade 27 procent av alla 18-åringar att de läste varje dag, och nu är motsvarande siffra 11 procent. Bland barn i åldrarna 12–13 är skillnaderna dock mindre. Bland nioåringarna läser 27 procent tidningar eller böcker varje dag.
Källa: Svenska Förläggareföreningen, Svenska Bokhandlareföreningen. Statens medieråd.
