Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Det är en absurd tanke att tro att det räcker med engelska.”

När våra nordiska grannländer upprättar språkstrategier och utvecklar språkundervisningen, ser Sveriges ansvariga beslutsfattare stillatigande på när språkämnena utarmas. Det skriver Åsa Fahlén och Anna Anu Viik, ordförande för Lärarnas riksförbund respektive Språklärarnas riksförbund.

När det gäller legitimerade lärare i tyska är nästan 3 av 10 över 60 år och bara 1 procent under 30 år, skriver artikelförfattarna.Bild: Bj rn Sigurds n
Detta är en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna.
Idag den 26 september firas den Europeiska språkdagen på initiativ av EU och Europarådet. EU:s målsättning har länge varit att alla medborgare i Europa ska kunna tala två främmande språk utöver modersmålet. Det är en ambition som inte har fått något större fotfäste i Sverige.
När globaliseringen och därmed vikten av språkkunskaper ökar, går utvecklingen i Sverige i motsatt riktning, mot färre språk. Om utvecklingen får fortsätta, riskerar viktiga ämnen som franska och tyska att bli utrotade i den svenska skolan.
Den största utmaningen är lärarbristen som slår allt hårdare mot moderna språk. En snabb genomgång av Skolverkets statistik visar att drygt hälften av alla i riket som undervisar i spanska saknar behörighet att undervisa i ämnet. Ungefär 4 av 10 saknar behörighet i franska och över en tredjedel i tyska.
Det finns stora regionala skillnader och uppemot 80 kommuner har inte en enda behörig högstadielärare i något av ämnena tyska, franska och spanska.
Som det ser ut nu kommer situationen att förvärras. Många av dagens legitimerade språklärare är på väg att gå i pension. Spanskan är skonat eftersom spansklärarna i genomsnitt är yngre. Däremot är fler än hälften av fransklärarna 50 år eller äldre. När det gäller legitimerade lärare i tyska är nästan 3 av 10 över 60 år och bara en procent under 30 år.
De stora pensionsavgångarna fylls inte på av nyutbildade lärare, i alla fall inte i franska och tyska, som båda återfinns bland de ämnen som har minst antal examinerade lärare.
Redan idag vittnar elever om sämre undervisning och många lärarbyten, något som minskar deras intresse och möjlighet att nå goda kunskaper, vilket i sin tur gör att fler slutar med språk.
Till följd av både kommunala besparingar och lärarbrist minskar elevernas valmöjligheter och skiljer sig alltmer åt mellan olika orter i landet.
Eftersom skolornas huvudmän bara behöver erbjuda två av språken franska, spanska och tyska, är det oftast franska eller tyska som får ge vika. Nedmonteringen av franskundervisningen i alla Kristianstads grundskolor är ett dystert exempel. Det är också beklagligt att moderna språk är det enda ämnet i grundskolan som elever kan välja bort. Idag väljer ungefär en tredjedel av eleverna i årskurs 9 att inte läsa något modernt språk alls, det vill säga varken tyska, franska eller spanska.
Utvecklingen har gjort att språkläraryrket har blivit en alltför osäker bana vilket inte lockar studenter att vilja bli lärare, i synnerhet inte i franska och tyska.
Den onda cirkel som uppstått är skadlig för Sverige som kunskapsnation. Trots att det varit känt sedan länge saknas motåtgärder. När våra nordiska grannländer upprättar språkstrategier och utvecklar språkundervisningen, ser Sveriges ansvariga beslutsfattare stillatigande på när språkämnena utarmas. Det är en absurd tanke att ett litet exportberoende land som Sverige inte behöver kunskaper i andra språk än engelska. Nu måste både politiker och arbetsgivare agera för att vända utvecklingen. Vi föreslår:
• Satsa rejält på lärarnas löner och arbetsvillkor så att fler vill bli lärare och stanna i yrket.
• Överväg ytterligare incitament för att locka fler att utbilda sig till lärare i moderna språk, till exempel avskrivning av studielån.
• Ge moderna språk samma status i grundskolan som alla övriga ämnen, det vill säga obligatoriskt för alla.
• Upprätta en nationell språkstrategi.
• Kräv ytterligare ett språk förutom engelska för behörighet till fler högskoleutbildningar.
• Gör några lärosäten till specialiserade på moderna språk och säkra att utbildningar genomförs även när de har få sökande.
• Överväg möjligheten att utöka skolhuvudmännens skyldighet till att erbjuda tre språk utöver engelska, istället för dagens två. Allt för att rädda tyskan och franskan.
Regering och riksdag måste göra något radikalt för att Sverige inte ska tappa mer av sin språkkompetens. Även om engelskan är central och räcker långt, är den ensidiga fokuseringen på engelska ett fattigdomsbevis och går på tvärs med samhällsutvecklingen och Sverige som en del av EU.
Det finns en mycket större värld att ta del av.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.
Anna Anu Viik, ordförande för Språklärarnas riksförbund.
Gå till toppen