Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Låt kandidaterna svettas. För hela unionens bästa.

Ursula von der Leyen.Bild: Jean-Francois Badias
Veckan kan bli nervöst svettig för blivande EU-kommissionärer. Vissa av de nominerade får kanske aldrig ens möjlighet att tillträda sina tänkta poster. Svenska kandidaten Ylva Johansson (S) ser inte ut att ha något att oroa sig för. Men en del andra ligger riktigt pyrt till när utfrågningarna inleds i Bryssel på måndagen.
EU-parlamentet brukar ta tillfället i akt att markera sin makt gentemot kommissionen. Utfrågningarna leder som regel till något slags förändringar av laguppställningen som kommissionsordföranden föreslår. Och i den rollen har Ursula von der Leyen ovanligt svagt stöd i ryggen. Dels var hon inte en spetskandidat i valet, en modell för ordförandeval som parlamentet drev, dels utsågs hon till ordförandeposten med bara nio rösters marginal.
Men att parlamentet nagelfar kandidaterna är minst sagt på sin plats. Det är centrala funktioner för EU:s utveckling det handlar om och brännande frågor har på sistone hopat sig kring delar av spelfältet.
Kandidaterna från Rumänien och Ungern, Rovana Plumb och László Trócsányi, röstades i torsdags ned av parlamentets juridiska utskott till följd av misstankar om intressekonflikter. Ytterligare turer väntar kring detta. Svenske EU-parlamentarikern Fredrick Federley spår i DN att ungraren kan räddas av att han tillhör Fidesz som ingår i den stora partigruppen EPP. Det vore i så fall beklagligt. Som premiärminister Viktor Orbáns justitieminister bidrog Trócsányi till att inskränka det ungerska rättsväsendets oberoende. En sådan person bör inte bli kommissionär med ansvar för unionens fortsatta utvidgning.
Frågetecknen är stora även kring Polens Janusz Wojciechowski som anklagas för bedrägeri. Han kan bli den förste i veckan som stoppas av parlamentet.
Belgaren Didier Reynders har i sin tur korruptionsanklagelser hängande över sig. Hur lämplig är han då som kommissionär med ansvar för rättsliga frågor?
Och hur ser den tänkte utrikesrepresentanten, spanjoren Josep Borrell som är stark motståndare till ett självständigt Katalonien, på en utbrytarstat som Kosovo?
På förhand tycks det finnas mycket för parlamentet att reda ut kring de nominerade. Och ytterligare ämnen lär dyka upp under utfrågningens gång. Lyckligtvis saknas inte tid för utförliga svar. Varje kommissionskandidat frågas ut under tre timmar och ska dessförinnan ha svarat skriftligt på frågor från berörda utskott. Processen pågår under en dryg vecka med två till sex inplanerade utskottsförhör per dag.
Visst rör det sig i viss mån om politiskt spel – kraftmätningar mellan partigrupper och maktdemonstrationer från parlamentet. Men i än högre grad är det en grundlig granskning för att försäkra att de tillträdande kommissionärerna har förutsättningar att sköta sina uppgifter som de ska: inte med sina hemländers eller partiers intressen, utan hela unionens bästa för ögonen. Allt sker inför öppen ridå och direktsänds via nätet. Den 23 oktober tar parlamentet slutligen ställning till hela den föreslagna nya kommissionen.
EU brukar beskyllas för att ha ett demokratiskt underskott. Det ligger en hel del i den kritiken, men unionen är bättre än sitt rykte då det gäller folklig kontroll. Det framgår inte minst när unionens folkvalda nu granskar kandidaterna till ny EU-kommission.
Gå till toppen