Tillträdande EU-kommissionären Ylva Johansson vill bryta dödläget om EU:s asyl- och migrationspolitik – men vill ännu inte säga hur. Nu krävs hon på fler svar innan hon kan godkännas av EU-parlamentets utskott.
Redan när Johansson lämnade förhöret med utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (Libe) muttrades det både här och var om att svaren varit för vaga och oklara.
– Du riskerar att bli känd som komma-tillbaka-kommissionären, för på många nyckelfrågor har du systematiskt svarat att du måste återkomma med svaren, sade den portugisiske högerpolitikern Paulo Rangel.
Och komma tillbaka blir precis vad svenskan också måste göra. På tisdagskvällen bestämde de olika partigrupperna i utskottet att tisdagens insats inte är tillräcklig.
– Det var tydligt att det fanns väldigt många partigrupper från höger till vänster som inte var nöjda. Vi behöver få en mycket tydligare bild kring hur hon vill formulera den nya invandringspolitiken. Vi kan inte bara få till svar att svaren ska komma senare, säger svenske ledamoten Tomas Tobé (M).
Johansson gick i sin utfrågning direkt in på flyktingkrisen 2015 och dess effekter i Sverige och EU.
– Jag är stolt över att Sverige kunde ge skydd till så många flyktingar under den här tiden och jag är också stolt över att många av dem nu är integrerade i samhället och bidrar till ekonomin. Men det stod då också klart för mig att vi saknar ett välfungerande EU-system för asyl och migration, sade Johansson i Bryssel.
– Det här har varit låst i tre år. Mitt uppdrag är att lösa upp det här.
Hur det ska gå till kunde hon dock inte svara på. Eller snarare så ville hon inte.
– Jag kan inte svara så konkret som ni önskar, förklarade hon för utskottsledamöterna och bad flera gånger om att få återkomma.
Att hon nu måste svara på fler frågor ser hon inte som en besvikelse – åtminstone utåt.
– Jag har haft tid att tänka nu. Jag är nöjd med min utfrågning och jag är inte förvånad över att det kommer extra frågor. Och jag kommer att svara på dem, säger Johansson till TT och Ekot.
Hur detaljerad hon kan bli där är dock fortsatt oklart.
– Jag kommer inte att kunna ge detaljer om det som måste ingå i en förhandling om en ny pakt om migration och asyl. Det kommer att bli svårt nog ändå. Jag kan inte bakbinda mig med löften till parlamentet i det här tidiga skedet. Däremot är jag förstås beredd att lova att hålla parlamentet informerat och nära följa processen, säger Johansson.
Trots bakläxan är hon fortsatt nöjd med sin insats.
– Jag har fått en väldigt svår portfölj, men det är en portfölj jag ville ha. Och jag tror att jag har det som krävs för att komma igenom också i de här svåra frågorna och det hoppas jag kunna visa, säger Johansson.
Senast klockan tio på onsdagsförmiddagen ska utskottets partigrupper ha enats om vilka detaljerade frågor man vill ha svar på. Sedan får Johansson 48 timmar på sig att svara i skrift.
TT: Är du besviken?
– Nej. Det här var nog vad jag hade väntat mig. Det här visar hur svåra och komplexa de här frågorna är, säger Ylva Johansson i Bryssel.
Ett liknande öde drabbade även Johanssons företrädare Cecilia Malmström 2014, då hon tvingades komplettera med skriftliga svar innan hon då kunde godkännas som handelskommissionär.
FaktaUtskottsförhören i Bryssel
De 26 personer som nominerats till nästa EU-kommission hörs i var sitt tre timmar långt utskottsförhör i EU-parlamentet. Kommissionärerna får först göra en inledning i 15 minuter. Därefter ställs 25 frågor från ledamöterna i en första omgång, med max en minut långa frågor och max tre minuter långa svar. Därefter ges tid för kortare uppföljningsfrågor, max 30 sekunder långa, med svar i max en minut. Kommissionärerna har dessutom på förhand fått lämna in skriftliga svar på frågor från utskottet.
Efter förhöret samlas representanter för alla de politiska partigrupperna i utskottet till en utvärdering. Om den nominerade då får stöd av representanter för minst två tredjedelar av ledamöterna skickas ett godkännande brev från utskottet. Om den nominerade inte får stöd kan det bli tal om ytterligare skriftliga frågor, fortsatt utskottsförhör och en omröstning bland alla ledamöter i utskottet. I slutändan riskerar den nominerade att flyttas till ett annat uppdrag eller helt petas från kommissionen och i så fall ersättas av någon annan.
Tanken är att alla kommissionärer ska ha fått godkänt senast den 17 oktober, så att hela EU-parlamentet den 23 oktober kan rösta den att godkänna kommissionen i sin helhet. Den nya kommissionen är sedan tänkt att tillträda den 1 november.
Fakta26 granskningar i EU
Tre tillträdande kommissionärer hördes redan i måndags: Maros Sefcovic (Slovakien), Phil Hogan (Irland) och Mariya Gabriel (Bulgarien).
På tisdagen hördess Jutta Urpilainen (Finland) och Nicolas Schmit (Luxemburg) under morgonpasset, Ylva Johansson och Janusz Wojciechowski (Polen) på eftermiddagen och Stella Kyriakides (Cypern) under kvällen.
Därefter fortsätter granskandet med ytterligare fem kommissionärer på onsdagen, sex på torsdagen samt fem stycken i början av nästa vecka. Förhören med Ungerns och Rumäniens kommissionärer har tills vidare ställts in sedan de nominerade kandidaterna underkänts av EU-parlamentets juridiska utskott.
