Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tobias Lindberg: Skenhelig vrede över nätköp på kredit.

Per Bolund.Bild: Henrik Montgomery/TT
Per Bolund (MP) är förbannad. Statsrådet ryter till i kommentarerna till en artikelserie i Dagens industri. Den uppmärksammar hur näthandelsföretag driver kunderna mot avbetalningsköp – eftersom affärerna blir lönsammare då.
Förutom vinst på det sålda tjänar många stora nätbutiker också på kreditkostnaden när betalningen skjuts upp. I vissa fall även när fakturan leder till påminnelser och inkassokrav. Förklarligt nog görs därför ofta försök att locka kunderna till någon form av kredit.
"Det är moraliskt tvivelaktigt", menar Bolund och talar om en orimlig affärsmodell.
Men det framstår som spelad vrede. Som finansmarknadsminister kan han väl ändå inte vara förvånad?
Upplägget är inte nytt. Postorderföretag och elektronikkedjor tjänade på liknande modeller långt innan någon ens hade hört talas om internet: "Köp nu, betala sedan! Räntefritt i tre månader!"
Enda skillnaden är väl egentligen att det numera går att göra kreditköp med bara några klick. Vissa nätbutiker har till och med avbetalning som på förhand ifyllt alternativ. Det är knappast försvarbart – konsumentkrediter bör följa av välavvägda och aktiva beslut. Fast den saken har regeringen redan tagit itu med. Enligt ett lagförslag ska nätbutiker från den 1 mars nästa år inte få ha kreditköp som första alternativ.
Likväl öppnar Bolund redan för ytterligare åtgärder.
"Om det visar sig att det inte är tillräckligt för att få bukt med de här problemen är vi beredda att ta i med hårda tag."
Vad det skulle kunna handla om går han inte närmare in på. Men hårda tag om finansmarknaden har historiskt sett visat sig vara som att trycka på en ballong – det som korrigeras på en punkt buktar bara ut någon annanstans. Som regel dyker nya kreditformer och upplägg upp så snabbt att lagstiftarna inte hinner med. Därför bör politiker hålla sig till att utforma rimliga ramar, snarare än att försöka detaljreglera finansbolags verksamhet.
Därmed inte sagt att allt skulle vara frid och fröjd i sammanhanget. När årets första sex månader summerades fann Kronofogden att svenskarnas skulder nått nya rekordnivåer. Och trenden går mot allt större belopp med koppling till lån och krediter.
Kanske skulle det behövas insatser mot skenande skuldsättning av liknande slag som vidtagits för svenskar med spelproblem. En kampanj som "Spela lagom" kunde följas av "Låna lagom", med råd, tips och fakta om privatekonomi. Liksom på spelmarknaden kan det finnas skäl att se över hur erbjudanden presenteras och marknadsförs.
Men då handlar det om att stärka konsumenternas ställning – inte om att ingripa mot någon enskild affärsmodell. Avbetalningsköp kan vara utmärkta ibland och det är inte statens sak att styra fördelningen av vinsterna som de ger.
Gå till toppen