Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Hilma af Klint – konstnären som kom in från kylan

Oscar Westerholm ser dokumentären om den svenska pionjären inom abstrakt måleri som blev berömd först 60 år efter sin död.

Den svenska konstnären Hilma af Klint var en pionjär inom abstrakt måleri – något som upptäcktes först långt efter hennes död.Bild: Folkets bild

Bortom det synliga – filmen om Hilma af Klint

BIO. DOKUMENTÄR. Tyskland (”Beyond the visible – Hilma af Klint”), 2019. Regi: Halina Dyrschka. Med: Petra Hultgren. Barntillåten. Längd: 1.33.

Hilma af Klint (1862–1944) var länge ett okänt namn. Det var först år 2013, när Moderna Museet i Stockholm höll sitt ambitiösa retrospektiv på runt 230 tavlor ur hennes länge bortglömda portfolio, som konstnären började få internationell uppmärksamhet för sitt livsverk.
Hilma af Klint föddes i en adlig officersfamilj. Hon inledde sin konstnärliga bana med att utbilda sig vid Kungliga konstakademin i Stockholm för att sedan ta ströjobb som illustratör, bland annat för en veterinär. Hennes djuplodande intresse för fysik, teosofi och filosofi ledde henne snart in på spiritismen – en intellektuell rörelse i början av 1900-talet med intresse för det ockulta – och efter att, enligt henne själv, blivit kontaktad av en ande började hon utforska något som senare kom att bli känt som abstrakt måleri – och det ett halvt decennium före Wassily Kandinsky.
Utöver intervjuer består ”Bortom det synliga” av ett rikt urval av textmaterial från dagböcker, journaler, vykort och brev författade av Hilma af Klint. Detta läses i relation till en etablerad konsthistoria. Ur mötet växer en skarp och insiktsfull kritik av upprättade strukturer inom konstvärlden.
”Bortom det synliga” är en film som försöker begripliggöra hur en konsthistoria skrivs och vilken dynamik i samhället som upprätthåller den. Den gör det för det mesta bra. Intervjuerna halkar däremot lätt över till att bli en behagsjuk hyllningskör, och vid flera tillfällen bidrar de ironiskt nog till att förstärka en manlig norm inom konsten. Hilma af Klint kallas rätt och slätt för Hilma, även om få av intervjuobjekten kan skryta med att ha träffat henne efter att de kom ur blöjstadiet, eller ens överhuvudtaget. Vid något tillfälle påstås det att Hilma af Klint inte var intellektuell, utan att man ”måste förstå hennes konst genom hela kroppen”. Idiotiskt. Om att måla tavlor som kommenterar på relativitetsteorin och att brevväxla med Rudolf Steiner inte anses vara intellektuellt, vad tusan är det då?
Hilma af Klint (1862–1944).Bild: Folkets bio
Gå till toppen