Irlands premiärminister Leo Varadkar välkomnar att den brittiska regeringen nu har lagt fram ett förslag för en ordnad brexit. – Men förslagen räcker inte, det möter inte våra krav, säger Varadkar på en pressträff tillsammans med statsminister Stefan Löfven (S).
Det är framför allt britternas förslag för en nödlösning för gränsen mellan Nordirland och republiken Irland som Leo Varadkar tycker är problematiska. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vill att hela Storbritannien, inklusive Nordirland, ska lämna EU:s tullunion, samtidigt som Nordirland blir kvar i EU:s inre marknad fram till 2025.
Varadkar säger att det måste till fler detaljer om hur britterna har tänkt sig att lösa gränsfrågorna.
– Vi vill inte se några gränsstationer och inga tullkontroller, säger Varadkar bestämt.
– Jag förstår inte helt hur man har tänkt sig att Irland och Nordirland ska vara med i olika tullunioner och ändå undvika tullar, kontroller och gränsstationer för handeln mellan norr och söder (Nordirland och Irland).
Att sätta upp fysiska gränskontroller, även om det inte sker direkt vid gränsen, är en känslig fråga och oron finns att det kan skada den sköra fredsuppgörelsen från 1998. En viktig del i brexitförhandlingarna har därför varit att bevara en öppen gräns mellan norr och söder på den irländska ön.
– Det får inte bli någon hård gräns på Irland, säger Stefan Löfven och understryker också att det inte är Irlands sak att komma med lösningar i frågan, utan hela EU och Storbritannien.
Båda premiärministrarna understryker att de vill se en ordnad brexit med avtal, inte en avtalslös. Därför är de också beredda att försöka förhandla fram en lösning under den knappa tid som är kvar till den sista oktober, då Storbritannien kommer att lämna EU utan avtal, om inget händer.
Stefan Löfven tror att det fortfarande är möjligt att nå en uppgörelse mellan EU och Storbritannien, även om det är ont om tid. Men han vill inte göra någon uppskattning av hur stor sannolikheten är att det ska lyckas.
– EU gör just nu sin analys, det finns frågetecken, säger Löfven.
Både Bryssel och Dublin har också invändningar mot att Nordirlands regionala parlament – Stormont – i britternas förslag får möjlighet att ensidigt säga upp avtalet efter fyra år. I praktiken ett veto och ett demokratiskt problem, tycker Leo Varadkar.
FaktaNödlösningen om brexit
Storbritannien och EU har egentligen redan kommit överens om ett brittiskt utträdesavtal ur EU, men eftersom det brittiska parlamentet sagt nej till avtalet är läget fortsatt osäkert.
En stor del av det brittiska missnöjet berör den omtalade nödlösning, som för att bevara gränsen öppen mellan Nordirland och Irland skulle kunna hålla kvar hela Storbritannien i ett gemensamt tullområde med EU. Nödlösningen – kallad backstop på brexitengelska – ska visserligen endast användas om ingen annan lösning kan hittas före den 1 januari 2021, men ogillas ändå starkt av många unionister i Nordirland och konservativa i Storbritannien.
De kvarstannande EU-länderna, inklusive Sverige, är dock inte redo att ta bort nödlösningen, om inte ett hållbart alternativ först kan läggas fram.
Storbritanniens nya förslag innehåller fem punkter som bland annat innebär att Nordirland kommer att vara kvar i EU:s inre marknad för jordbruks- och industriprodukter fram till 2025, men samtidigt lämna EU:s tullunion tillsammans med resten av Storbritannien. Nordirlands regionala parlament får möjlighet att säga sitt om planen både innan den träder i kraft och sedan vart fjärde år.
FaktaKampen om brexit
Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.
Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.
May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal.
