Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Nödlag i Hongkong användes senast 1967

En lag från kolonialtiden ger styret i Hongkong möjlighet att införa drastiska åtgärder, bland annat maskeringsförbud, för att kväsa protesterna. Men vad innebär lagen – och var kommer den ifrån?

Hongkongs ledare Carrie Lam vid presskonferensen där hon meddelade att lagen tas i bruk.Bild: Vincent Thian/AP/TT
Varför förbud mot maskering?
Under fyra månader av protester har maskering använts mer som regel än undantag av demonstranter. Dessutom bär de ofta gasmask för att skydda sig mot tårgas.
Lagen som åberopas gör det olagligt att maskera sig under både tillståndsgivna och icke tillåtna demonstrationer, och att bryta mot det förbudet kan ge ett års fängelse.
Hongkongborna kommer att kunna ha munskydd på gatorna – en vanlig syn efter ett utbrott av sars 2003 där 300 personer avled. Men polisen kan tvinga personer att ta av sig skydden, med hot om fängelse för den som vägrar.
Varför är beslutet anmärkningsvärt?
Det är första gången på 52 år som lagen åberopas och således den enda gången det hänt sedan Hongkong lämnades tillbaka till Kina från Storbritannien 1997.
De senaste decennierna har alla Hongkongs lagar passerat områdets eget parlament, för att granskas och debatteras. Men nödlagen ERO (Emergency Regulations Ordinance) tillåter styret att runda parlamentet.
Lagen lades första gången fram av britterna 1922 för att stävja strejker bland kinesiska sjömän. Den klubbades igenom på en dag, utan närmare granskning.
De svepande formuleringarna tillåter Hongkongs ledare att ta till vilka åtgärder som helst om det anses behövas i en nödsituation.
Inom ramen för lagen finns möjlighet att censurera medier, kontrollera hamnar, beslagta ägodelar och utvidgade möjligheter att bland annat gripa och frihetsberöva personer.
Senast lagen användes var 1967, när över 50 människor dödades under ett år då vänsterdemonstranter med hjälp av centralregeringens militär protesterade mot det brittiska kolonialstyret.
Om inte den gamla så kallade nödlagen ger effekt finns det andra alternativ att ta till för regeringen.
Artikel 14 i Hongkongs konstitution, som gällt sedan 1997, innebär att den lokala regeringen kan ta hjälp av militär från centralregeringen i Kina.
En betydligt mer kraftfull åtgärd skulle kunna vara att åberopa artikel 18, som tillåter Nationella folkkongressens ständiga utskott att utropa krigstillstånd eller undantagstillstånd. I ett sådant läge skulle Peking kunna införa de lagar som centralregeringen anser behövs för att hantera en kris.
Lam skulle också kunna gå demonstranterna till mötes, till exempel genom att gå med på deras krav på en oberoende utredning av polisen och en amnesti för gripna. Men både Lam och Peking har hittills sagt nej till detta.
Gå till toppen