Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Läsarbrev om omskärelse.

Debatten om omskärelse har engagerat många. Här publiceras tre avslutande inlägg.

"Nuvarande lagstiftning är trygg"

Brith Aspenlind (1/10) vore trovärdigare om hon höll sig till sina specialområden, historia och religion, istället för medicin. Hon tar även upp en amerikansk forskning om smärta hos spädbarn. Jag känner inte till den, däremot vet jag att man under många årtionden varit uppmärksam på att smärta och obehag hos spädbarn är svårt att identifiera och förutse.
Bedövning ges alltid vid omskärelse, kompletterat med smärtstillande. Lagen från 2001 säger att omskärelse av barn under två månader kan utföras av utbildad person som fått IVO:s godkännande. I dessa fall ges bedövningen av läkare eller sjuksköterska. Den senare svarar också för hygienen. Det är alltid läkare som ordinerar bedövning. Om barnet är mer än två månader skall en läkare utföra ingreppet. Det är inte fritt från komplikationer, speciellt inte för barn över spädbarnsåldern. Det är alltid båda föräldrarna som ger tillstånd till omskärelse. Det finns även etiska dilemman och barnet har rättigheter.
Jag vill se islam, judendom och kristendom som likvärdiga religioner i sin grund. Det finns godhet och moralisk vägledning hos alla tre, men även fundamentalism och avarter. Jag anser inte att omskärelse kan förbjudas. Vi skulle då ge fritt fram för mindre seriösa utövare. Vår nuvarande lagstiftning och bestämmelser om utföranden är trygg. Vi måste respektera de religioner som ser manlig omskärelse som A och O.
Eva Bengtsson

"Hör inte hemma i en modern rättsstat"

Omskärelse på småpojkar är ett övergrepp på individen och dessutom en barnmisshandel med konsekvenser livet ut, vilket inte hör hemma i en modern och upplyst rättsstat.
Av omskurna barndomsvänner och en nära släkting har jag fått veta att samtliga upplevde livet som omskurna starkt negativt och önskade att ingreppet aldrig skulle ha gjorts. En man som i vuxen ålder lät sig omskäras beskrev att penis en tid efter ingreppet miste sin känslighet då ollonets hud blev mer hård och läderartad. Två bröder som blivit omskurna i en fosterfamilj var mycket ledsna över ingreppet. Senare, som könsmogna, var det helt omöjligt för dem att onanera utan krämer. Jag vänder mig alltså emot Brith Aspenlinds (1/10) försvar av omskärelse. Man behöver inte stympa delar av pojkars könsorgan för att minimera exempelvis livmoderhalscancer då god hygien är vad som krävs. Även omskärelse av medicinsk orsak bör ifrågasättas då förhudsförträngning oftast är något som pojkar växer ifrån.
Utan knivar kunde omskärelsen omvandlas till en ren symbolisk ceremoni. Detta följt av att pojken först när han som myndig själv får avgöra om han skall låta sig omskäras av religiösa skäl. Alltså äkta religionsfrihet.
Bo Lund

"Inte ställning mot någon religion utan för barnets rätt"

Brith Aspenlind skriver (1/10) ”att förbjuda omskärelse av pojkar är som om man skulle ta bort medborgarskapet i vårt land för Sveriges alla bönder”. Så talar en person som fortfarande anser att omskärelsedekretet som Abraham anammade för tusentals år sedan fortfarande ska styra.Man baxnar.
Vi som anser att omskärelse av religiösa skäl ska förbjudas tar inte ställning mot någon religion utan tar ställning för barnets rätt till sin egen kropp och framtida möjlighet till den religionsfrihet vi anser att vi ska ha i Sverige.
När ordföranden i Judiska centralrådet kallar Centerns beslut mot omskärelse ”intolerant”, med argumentet att man då inte kan leva som renlärig muslim eller jude i Sverige, förstår man hur svårt det är för religioner att passa in i ett modernt samhälle.
Vi som tror på ett liv före döden vill skona barn från oförrätter som religiösa grupper tycker är att jämställa med borttaget medborgarskap.
Bertil Östman
Gå till toppen