Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Heidi Avellan: Med SD mot spisen.

Louise Erixon och Jimmie Åkesson. Stilbildare?Bild: ANDERS WIKLUND / TT
Huvudbry för SD ger Sara Recabarrens bok Insidan – SD-kvinnorna och partiet, som visar upp en unken kultur: den som kritiserar partiet inifrån manövreras bort. I ett parti som tolererat att män trampar väldigt snett. Med järnrör.
Boken kommer just när partiet måste vinna kvinnorna.
Om bara män fick rösta skulle SD vara störst. Det är så tydligt ett grabbarnas parti, från topp till bas. Partiets tongivande politiker är män. Flertalet av riksdagsledamöterna är män. Merparten av väljarna är män: i valet 2018 röstade 25 procent av männen på SD, men bara 14 procent av kvinnorna. Ännu färre bland de unga.
På den vägen är det: I Demoskops mätning förra veckan fick SD sin högsta notering med 22,9 procent – men med stark manlig slagsida.
Det är ett allvarligt problem för SD, ska partiet kunna växa måste det locka fler kvinnor.
Men SD framstår inte som framtidspartiet för kvinnor. Feminism som är en självklarhet på andra håll blir här ett fult ord. Gamla könsroller ses som naturgivna och familjesynen är reaktionär. "Jämställdhetspolitiken” handlar inte om kvinnors frihet – vikten av egna pengar och egna val – utan fastnar i sexbrott och hedersvåld.
En verklig kvinnoskrämma är ändå synen på abort. Det är en stark symbolfråga, eftersom det handlar om rätten att bestämma över sin egen kropp och reproduktion.
Som enda riksdagsparti vill SD sänka gränsen från 18 till 12 veckor – under förevändning att det vill minska antalet aborter. Detta trots att de sena aborterna är relativt sett väldigt få. Nu har partiet ändå insett att abortfrågan kostade röster i valet, så en omprövning är på gång.
Men att sluta hota aborträtten räcker inte. För att travestera Bill Clinton: Det är politiken, dumbom.
Kvinnor vet att reaktionär politik dammar av gamla roller. Och banar väg från friheten till spisen.
Gå till toppen