Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Minnesord om Hans Rausing

Hans Rausing, har som tidigare meddelats avlidit vid en ålder av 93 år.

Jag kände Hans Rausing genom arbetet som tekniker inom Tetra Pak och Eco Lean. Jag vill förmedla min bild av en av vår tids största entreprenörer.
Första gången jag riktigt träffade Hans Rausing var när jag var fabrikschef i Minneapolis för Tetra Pak. Koncernledningen var på besök och alla i företaget var på tå för att besöket skulle bli så bra som möjligt. Efter besöket satt jag i mitt kontor och pustade ut när alla direktörer lämnat.
Döm av min förvåning när telefonen ringde och i luren hörde jag Hans röst, som frågade om han fick komma tillbaka nästa dag. Det kändes som att han lurat ledningen för att själv i lugn och ro få titta på verksamheten.
Hans låg under fyllmaskiner och kröp på golvet för att i detalj förstå hur de fungerade. Idén från Hans vara att en viss typ av maskintyp LP1 skulle passa för Ryssland. I USA hade man byggt över 1 300 fyllmaskiner av LP1 för gårdsmejerier runt omkring USA sedan 50-talet och Hans ville att ryssarna skulle bygga upp det privata jordbruket och då få tillgång till en billig och robust maskin.
Som tekniker var jag naturligtvis oerhört imponerad av en man som då var styrelseordförande för hela Tetra Laval kröp runt och var genuint intresserad av teknik och som ställde adekvata frågor.
Några år senare var jag ansvarig för att LP1-maskinen skulle anpassas för just Ryssland. Jag satt klockan åtta på kvällen och jobbade då telefonen ringde. Hans var ivrig och helt övertygad att en kraftigare hydraulmotor var lösning för framgången i Ryssland. Att ha en ägare som är så involverad och entusiastisk gör en oerhört engagerad och inspirerad att göra sitt allra bästa.
Detta är många av de gamla trokännarna inom Tetra Pak som beskrivit för yngre kollegor, om just detta engagemang och delaktighet. Efter Rysslandsmaskinen fick jag uppgiften att leda arbetet med Tetra Max, ett projekt som låg varmt om hjärtat för Hans.
En episod har fastnat särskilt, då tänker jag ”inte” på de otaliga fax med idéer om hur vi kunde förbättra förpackningskonceptet utan när jag skulle lägga fram det ekonomiska resultatet för projektet. Ledningen satt runt bordet och alla såg barska ut och utan en viss nervositet presenterade jag ett kraftigt minus mot budget.
Hans reste sig och konstaterade att Tetra Max var det viktigast projektet inom Tetra Lav så det var bara att ”köra”. Sommaren 1995 så sålde Hans sin del och då fick jag ensam naturligtvis svara upp mot de barska direktörerna.
En lättnad var efter en liten tid, att Hans gav mig uppgiften att ta fram en ny vätskeförpackning i form av en refill-förpackning. Denna förpackning lever idag i Eco Lean.
Hans var inte bara en lång man, han var en stor inspiratör. Hans tillät innovation och sa sällan nej om det inte fanns goda grunder för det. Hans var modig och mycket entreprenörisk. Många gånger vars hans idéer, lite väl vilda, vi prövade många men det var inte alltid lätt att få dem att fungera.
En sann entreprenör och uppfinnare har gått ur tiden. Förpackningsvärlden och speciellt Sverige har blivit fattigare men Hans gärning kommer leva länge. Inte minst av de otaliga patent som bär hans namn. Hans var verkligen nyfiken och han gav inte upp i första taget.
Johan Sjöholm
Gå till toppen