Kemipriset går till de tre forskarna John B Goodenough, Stanley Whittingham och Akira Yoshino för att ha skapat en laddningsbar värld, som Kungliga vetenskapsakademien uttrycker det.
När Whittingham, född 1941 i Storbritannien, började sin forskarbana trodde han aldrig att han skulle belönas på det här sättet. Han är fortfarande i chock när TT når honom på telefon bara någon minut efter beskedet.
– Vi hade aldrig någon aning, det fick en betydligt större påverkan än vi någonsin kunnat ana.
Pristagarna tillkännagavs av Göran K Hansson, ständig sekreterare för Kungliga vetenskapsakademien, under en presskonferens i Stockholm.
– Jag tänkte väl att ni skulle gilla det, sade Hansson när leenden spreds bland de samlade journalisterna.
Litiumjonbatterier har en hög energitäthet och kan därför göras mycket små, och ändå kraftfulla. Men litium är ett mycket reaktivt grundämne, exempelvis reagerar det lätt med vatten. Därför måste dess reaktivitet ”tämjas”, vilket var det pristagarna gjorde på 1970-talet, genom att skapa lager av titandisulfid.
På 1980-talet ersattes titandisulfiden med koboltoxid, vilket förbättrade funktionen ytterligare, och gjorde att dagens batterier kan alstra en mycket hög spänning jämfört med andra batterier. En annan unik företeelse med litiumjonbatteriet är att den kemiska processen går att köra baklänges, vilket gör att dessa batterier blir uppladdningsbara.
Whittingham upptäckte de skiktade lager som hade potential för ett batteri och Goodenough upptäckte vilket det bästa materialet var (litiumjoner) medan Akira Yoshino var den som utvecklade ett fungerande litiumjonbatteri för första gången,
Det är svårt att utveckla ett nytt, välfungerande batteri, vilket är precis vad pristagarna gjort, säger professor Olof Ramström, ledamot i akademien, under presskonferensen.
– I dag används dessa batterier inte bara i bilar och cyklar, utan också hos strömkällor vars elektricitet fluktuerar, som solpaneler. Så dessa batterier har haft en extremt stor påverkan på hur vi lever i dag, säger professor Olof Ramström.
Litiumjonbatterier har möjliggjort elbilar med lång räckvidd och lagring av energi från förnybara energikällor, som sol- och vindkraft. De sitter i våra datorer, telefoner och surfplattor. De har också bidragit till ett trådlöst och fossilfritt samhälle, och är till största nytta för mänskligheten, enligt Kungliga vetenskapsakademien.
Att han, tillsammans med sin kollega John Goodenough och Akira Yoshino, får Nobelpriset ligger helt i linje med Nobels minne, säger Whittingham.
– Målet för honom (Nobel) var att ge priset till något som har påverkat många. Vi hade inte haft de telefoner eller andra prylar vi har i dag om det inte vore för litiumjonbatteriet, säger han.
Den brittiske forskaren tror och hoppas att det går att bygga vidare på upptäckten och skapa förutsättningar för en mer hållbar värld.
– Det kommer att bli mer förnyelsebar energi och det måste vi ju lagra på något sätt. Framtiden ser ljus ut.
Han ser fram emot att få komma till Stockholm i december och ta emot priset.
– Om bara hälsan är med mig kommer jag definitivt, säger den 77-årige Nobelpristagaren.
Japanen Akira Yoshino medverkade på telefon under presskonferensen och beskriver processen att utveckla litiumjonbatteriet som väldigt lång. Han tror också att batteriet kan vara en viktig hjälp i den pågående klimatförändringen.
John Goodenough från Tyskland, som i somras fyllde 97 år, blir den äldste Nobelpristagaren någonsin – ett år äldre än fysikpristagaren Arthur Ashkin var förra året. Goodenough lyckades inte kommittén få tag i innan namnen tillkännagavs.
Kemipriset har genom åren mottagits av 181 personer, varav 5 kvinnor. Den yngsta kemipristagaren var 35 år och den äldsta 85 år.
Fakta
Pristagarna
John B Goodenough, född 1922 i Jena i Tyskland. Filosofie doktor vid The University of Chicago, USA. Virginia H Cockrell Chair in Engineering vid The University of Texas at Austin, USA.
M. Stanley Whittingham, född 1941 i Storbritannien. Filosofie doktor 1968 vid Oxford University, Storbritannien. Distinguished Professor vid Binghamton University, State University of New York, USA.
Akira Yoshino, född 1948 i Suita i Japan. Filosofie doktor 2005 vid Osaka University, Japan. Honorary Fellow, Asahi Kasei Corporation, Tokyo, Japan och professor vid Meijo University, Nagoya, Japan.
Källa: Kungliga vetenskapsakademien