Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Sverige mot kommissionen i budgetstrid

De rika betalar relativt sett mycket mindre till EU:s budget, anser EU-kommissionen och trycker på för snabba beslut om nästa långtidsbudget. Helt fel, tycker Sverige.

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger vill att EU-länderna snabbar på processen med nästa långtidsbudget i EU. Arkivbild.Bild: Virginia Mayo/AP/TT
Under titeln ”Det är dags att ta beslut” manar EU:s avgående budgetkommissionär Günther Oettinger på onsdagen EU-länderna att ta sig i kragen.
Kommissionen lade redan i fjol våras fram sitt stora förslag till ny långtidsbudget – kallad MFF på EU-språk – för åren 2021–27 och vill nu ha ett enat ja från medlemsländerna.
– Vi vill ha ett beslut före årsskiftet. Vi måste absolut modernisera budgeten, säger Oettinger på en presskonferens i Bryssel.
Kommissionens förslag landade på motsvarande 1,11 procent av EU:s totala BNI, bruttonationalinkomst. Det anser Oettinger vara en minskning jämfört med tidigare, om han då även räknar in pengar från Europeiska utvecklingsfonden, som legat utanför långtidsbudgeten.
De mest sparsamma bland EU-länderna håller dock inte alls med – och kontrar i en gemensam maning på onsdagen.
– Alla vi fyra som kallas ”sparsamma fyran”, Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark, kommer vara fortsatt mycket tydliga på att vi tycker att en procent av BNI är en lämplig nivå för EU-budgeten, även efter att Storbritannien har lämnat, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på plats för veckans EU-finansministermöte i Luxemburg.
– Man måste rätta munnen efter matsäcken. Det ska naturligtvis också gälla för EU, säger Andersson i Luxemburg.
Oettinger samlar under tiden stöd hos EU:s fattigare medlemsländer och tycker inte att det är relevant att prata om hur mycket länderna får tillbaka i olika stöd jämfört med vad de betalar in till budgeten. I stället trycker han på att de rika länderna tjänar mest på den inre marknaden och att de fattigaste procentuellt sett får betala mer.
– Välbeställda länder betalar relativt sett mindre av sin BNP än länder som Bulgarien och Kroatien. Det är rena fakta, säger Oettinger i Bryssel.
Utan att få gehör från sparsamma fyran.
– Vi delar inte den uppfattningen. Vi tycker att det här är ett väldigt expansivt förslag, eftersom man inte rättar munnen efter matsäcken, på det sätt som alla andra får göra. Jag förstår inte varför EU-kommissionen skulle vara ett undantag från det, säger Magdalena Andersson i Luxemburg.
Fakta

Budgetkampen i EU

EU-kommissionen lade i maj 2018 fram sitt stora förslag till ny långtidsbudget i EU för åren 2021-27. Budgeten landade på 1 279 miljarder euro, motsvarande 1,11 procent av EU-ländernas totala intäkter (BNI).

Därefter har medlemsländerna under hösten och våren diskuterat innehållet och de olika delarna, men ännu inte på allvar kommit in på siffror och summor. Oenigheten är som vanligt stor om både innehåll och utgifter. Sverige hör till ett fåtal länder som vill ha en minskad budget, medan flera länder i främst Öst- och Centraleuropa gärna ser en höjning.

Slutligt beslut om budgeten tas av medlemsländernas stats- och regeringschefer, som kommer att diskutera läget vid nästa veckas toppmöte i Bryssel. Förhandlingar om konkreta siffror väntas dock inte komma i gång på allvar förrän senare i höst och vinter. Ett beslut väntas tidigast efter årsskiftet.

Gå till toppen