Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Timmermans visar vägen. Mot ett grönare EU.

Frans Timmermans i Europaparlamentet.Bild: Francisco Seco
Europa måste göra mycket mer på klimatområdet. Enkelt blir det inte. Men med Frans Timmermans som klimatkommissionär kan det åtminstone bli lite mindre svårt. Hans målsättningar lät lovande när han frågades ut i Europaparlamentet på tisdagen. Och som tung vice ordförande i EU-kommissionen saknar han inte förutsättningar att omsätta orden i kommissionsförslag.
Ambitionsnivån ska höjas för begränsningar av klimatförändrande utsläpp inom unionen, lovar Timmermans. Målsättningen ska vara en minskning med 55 procent till 2030, istället för 40 procent som är målet idag. Många medlemsstater är redan beredda att förbinda sig till den ambitiösare nivån, men öst- och centraleuropeiska länder stretar hårdfört emot. Dem hoppas Timmermans kunna övertala med hjälp av forskning samt en kommande övergångsfond.
Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen har lovat att avsätta pengar för att stöda länder, regioner och arbetare som hamnar i kläm vid övergången till grönare ekonomi. Främst handlar det om olika delar av kolkraftindustrin, men finansieringen av fonden har hon inte gått närmare in på.
Det gjorde inte Timmermans heller – även om han var tydlig med att han inte ser någon framtid i kol. De gröna i parlamentet kritiserade hans brist på konkretion. Men som svenske EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) sade i onsdagens P1-morgon är det inte enkelt att avkrävas detaljer innan den nya kommissionen ens har sammanträtt.
"Timmermans har en personlig passion för detta", påpekade han.
Den saken råder det ingen tvekan om. Timmermans verkar inte minst ha ett stort engagemang för att EU ska sluta med att stöda motstridiga intressen. Det duger inte att försöka minska utsläpp och samtidigt subventionera klimatvidrig verksamhet, underströk han. Att förebygga och motverka den typen av konflikter ser han som sitt särskilda ansvar inom kommissionen.
Bland målsättningarna nämnde han också en utökning av EU:s utsläppshandel. Sjöfarten bör på något vis omfattas av systemet och möjligen även bilindustrin, framhöll Timmermans.
Lovande lät också planerna på att använda handeln som påtryckningsmedel för klimatarbete utanför EU. Länder som inte vidtar trovärdiga åtgärder för mindre utsläpp skulle till exempel kunna straffas genom ett slags klimatskatt vid export till unionen. Sådana åtgärder måste naturligtvis hållas inom WTO:s ramar för den internationella handeln, men framstår ändå som ett sätt att använda EU:s mjuka makt.
Naturligtvis kommer Timmermans att möta väsentligt motstånd i förverkligandet av kommissionens så kallade New Green Deal. Men även von der Leyen har pekat ut klimatet som allra viktigast i sitt politiska program.
"Jag vill att Europa blir den första klimatneutrala kontinenten i världen 2050", sade hon i Europaparlamentet i somras och lovade väldiga klimatinvesteringar under det kommande årtiondet.
Nu är det förstås en bra bit från visioner till kommissionsförslag. Och ännu längre till förverkligad EU-politik. Men förhoppningsvis lyckas von der Leyen och Timmermans ändå sätta tonen för förhandlingarna framöver.
Det ligger i allas intresse med en grönare union. För det handlar inte enbart om att rädda klimatet, utan därtill om att utveckla och framtidssäkra EU:s ekonomi. Som Timmermans underströk för parlamentarikerna är till exempel en övergång till grönare industriproduktion direkt nödvändig för att rädda europeiska jobb.
Dessutom måste EU fortsätta att vara ett draglok för det globala klimatarbetet.
Den tanken är viktig som utgångspunkt i kommande EU-arbete för klimatet: det handlar inte om att bromsa eller backa, utan om att sätta fart längs en mer hållbar väg framåt.
Gå till toppen