Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ideologi och pengar driver turkiskstödd milis

I Turkiets militäroffensiv i nordöstra Syrien genomförs det smutsiga markarbetet av milisalliansen Syriska nationella armén (SNA). Men vad är det som driver rebellerna att gå till angrepp mot kurderna? Allt från att vilja ta sig tillbaka till östra Syrien till ideologiska motiv och krigföring för pengar, enligt en expert.

SNA-soldater kör igenom en stad i sydöstra Turkiet, på väg mot den syriska gränsen.Bild: Lefteris Pitarakis/AP/TT
SNA-milisen som nu attackerar kurderna i nordöstra Syrien är i praktiken ganska små fraktioner som enas i att de får stöd från Turkiet, säger Aron Lund, Syrienkännare och gästforskare vid fredsforskningsinstitutet Sipri, till TT.
– Det är allt från ganska oideologiska figurer till ganska hårdföra islamister. SNA är egentligen det som återstår i Syrien som inte är under kontroll av eller nära allierat med Hayat Tahrir al-Sham, en jihadistisk rebellallians sprungen ur al-Qaida.
Formellt är SNA knuten till den syriska exilregering som finns i Turkiet och i norra Syrien, men är i dag i praktiken en turkisk marionett-rörelse som strider på turkiskt uppdrag, enligt Aron Lund.
Ankara ser de kurdiskledda SDF-styrkorna som kontrollerar nordöstra Syrien, och tidigare Afrin i nordväst, som det största syriska hotet mot Turkiet. SDF likställs av den turkiska regeringen med den terrorstämplade PKK-gerillan i Turkiet.
TT: Vad har SNA för drivkraft?
– En del av grupperna kommer själva från de här områdena i östra Syrien och har blivit bortdrivna av de kurdiska styrkorna. Nu har de hoppat på det turkiska tåget. Från deras sätt att se på det kämpar de för hus och härd, precis som kurderna gör, säger Aron Lund och tillägger:
– Det är det som gör det så obehagligt, att alla upplever sig ha rätt.
Andra grupper anser att endast Turkiet är att lita på i konflikten, säger Lund. De drivs av att karva ut ett territorium, där de kan leva utan risker att hamna under president Bashar al-Assads styre – även om just området i nordöstra Syrien kanske inte är deras egentliga mål.
Inte minst styrs många av pengar.
– Det finns rätt många syrier som är i 20-årsåldern, som har genomlevt kriget sedan de var tolv. Det här är bara ett jobb för dem.
Fram till nyligen verkade SNA under namnet Fria syriska armén (FSA), ett namn som många inom SNA fortfarande föredrar och som härrör från då revolten mot Bashar al-Assads regim inleddes 2011.
Då, i början av konflikten, uppfattades begreppet FSA av många som synonymt med demokratirörelsen och moderata rebellgruppers motståndskamp mot den hårdföra regimen. Snart föll namnet i glömska i det allmänna medvetandet medan jihadistgrupper och terrorrörelser som IS vann allt större inflytande.
För några år sedan då Turkiet började få allt mer inflytande i krigets Syrien, började FSA – eller TFSA (Turkiskstödda FSA) som kritikerna kallar alliansen – bli synliga igen.
Turkiet intervenerade i norra Syrien med hjälp av olika rebellgrupper redan 2016-2017, då ett område norr om Aleppo intogs. 2018 intogs Afrinområdet nordväst om Aleppo, en enklav som hade kontrollerats av kurdiska styrkor, på samma sätt.
– Syriska nationella armén är ett försök från turkiskt håll att samla de här grupperna, strukturera om dem och få dem mer ordnade och lite mer lik en normal armé, eller i alla fall en något sånär strukturerad paramilitär styrka, säger Aron Lund.
Gå till toppen