Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Trump: Kurderna är inga änglar

Kurderna är inga änglar, säger president Donald Trump, och tonar ned hotet som den turkiska invasionen i nordöstra Syrien innebär för USA:s tidigare allierade. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vägrar samtala med kurdiska företrädare och tycks helst vilja prata med Ryssland.

Rök stiger från Ras al-Ayn efter turkiska lufträder. Bilden är tagen från Ceylanpinar, den turkiska grannorten på andra sidan gränsen.Bild: Lefteris Pitarakis/AP/TT
Konflikten står mellan Turkiet och den syriska regimen och det är upp till dem att lösa den, anser Donald Trump.
När USA lämnar området har Ryssland – som är Syriens president Bashar al-Assads främsta allierade – klivit in militärt mellan de turkiska angriparna och de kurdiska styrkorna.
USA:s president anklagas för att ha övergivit kurderna och samtidigt gett grönt ljus till Natokollegan Turkiet att gå till anfall.
– Kurderna är väldigt välskyddade, säger Trump.
– Och förresten, de är inga änglar.
Erdogan slog tidigare på onsdagen fast att han inte har något intresse av att förhandla med de kurdiska styrkorna.
– Det har aldrig hänt i Turkiets historia att staten sitter vid samma bord som en terrororganisation, sade han i ett tal i parlamentet.
Enligt Erdogan är den bästa – och enda – lösningen att kurderna lägger ned vapnen och drar sig tillbaka från de områden i Syrien där Turkiet vill ta kontroll och upprätta vad man kallar en säker zon, dit man kan skicka tillbaka syriska flyktingar. Den turkiska regeringen vill inte heller ha en kurdisk enklav som närmaste granne.
Offensiven avslutas när zonen är etablerad och det är inget som Turkiet kommer att förhandla om, understryker den turkiske presidenten.
I fem års tid stod USA bakom den kurdiskledda SDF-alliansen i striderna mot terrorgruppen IS, där upp emot 11 000 kurdiska stridande beräknas ha mist sina liv.
SDF utgörs till större delen av milisen YPG – som turkiska regeringen vill sammankoppla med den kurdiska gerillan PKK, som ligger i en flera decennier lång konflikt med Ankara. PKK är terrorstämplat av Turkiet, men också av EU och USA.
När Trump säger att kurderna inte är några änglar pekar också han på PKK.
– PKK, som är en del av kurderna, som ni vet, är förmodligen värre när det gäller terror och mer utav ett terrorhot, på många sätt, än IS, säger han.
Samtidigt anklagar den amerikanska regeringen Turkiet för att destabilisera regionen och har infört sanktioner mot landet, som bedömare dock anser är relativt småskaliga.
USA:s vicepresident Mike Pence och utrikesministern Mike Pompeo aviserade att de ska resa till Ankara för att försöka övertyga den turkiska regeringen om en vapenvila – bland annat med hot om ytterligare ekonomiska bestraffningar.
Erdogan svarade först att han inte tänkte träffa den amerikanska duon och att han endast kunde tänka sig ett möte med Trump. Sedan meddelade han att han trots allt kommer att träffa dem.
– De säger till oss att vi ska utlysa vapenvila. Vi kan aldrig utlysa vapenvila, sade Erdogan enligt tidningen Hürriyet.
Den turkiske presidenten planerar sedan tidigare ett besök till Vita huset i Washington nästa månad, men han säger nu att han omvärderar det beslutet. I stället väntas han nu besöka Kreml i Moskva för att tillsammans med den ryske presidenten Vladimir Putin hitta ett sätt att förebygga att turkiska och ryska soldater hamnar i strid med varandra.
Samtalet sker på turkiskt initiativ, enligt Kreml.
När den turkiska invasionen gått in på sin andra vecka håller kurdiska styrkor ännu stånd mot turkstödda rebeller i staden Ras al-Ayn, en av få kurdiska utposter vid gränsen. Högar med däck har stuckits i brand i syfte att skymma sikten för turkiska stridsplan, rapporterar AFP.
– Vi är fullt förberedda för att gå till strid. Den riktiga striden har ännu inte börjat, säger en representant för SDF till nyhetsbyrån.
Enligt ett avtal mellan SDF och dess tidigare fiende al-Assad ska regimsoldater agera buffert mot det turkiska anfallet. Vid den strategiskt viktiga staden Manbij, i den västra delen av det kurdkontrollerade området, patrullerar både syriska och ryska militärer.
På onsdagskvällen gick syriska och ryska styrkor också in i den för kurderna symboliskt viktiga gränsstaden Kobane, enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet i Storbritannien. 2015 slog kurdiska styrkor tillbaka en stor IS-offensiv mot staden, med hjälp av den USA-ledda alliansen, vilket ses som den stora vändpunkten i kriget mot terrorrörelsen.
Fakta

Kurder i Syrien

Den kurdiskkontrollerade regionen Rojava i nordöstra Syrien spänner över ett cirka 50 000 kvadratkilometer stort område – från floden Eufrat i väst och sydväst till den irakiska gränsen i öst och Turkiet i norr. Ett autonomt kurdiskt styre upprättades 2016.

Innan det syriska inbördeskriget bröt ut 2011 beräknades ungefär två miljoner, en knapp tiondel, av Syriens befolkning vara kurder. De har dock sedan länge saknat grundläggande rättigheter i landet.

Det fanns till en början ett svagt stöd bland kurder för revolten mot Bashar al-Assads regim som var startskottet för kriget, bland annat för att Turkiet uttalade sitt stöd för den största oppositionsgrupperingen.

I kriget har kurderna organiserat sig för att stärka sitt styre i nordöstra Syrien, medan Assad-regimen varit tydlig med att den har för avsikt att återta kontrollen över allt syriskt territorium. Endast ett fåtal gånger har det uppstått strider mellan kurder och regimstyrkor.

Sedan 2015 har de kurdiska styrkorna stridit under Syriens demokratiska styrkors (SDF) banér, en allians med merparten syriska styrkor och militärt understöd av en internationell USA-ledd allians som vände kriget mot terrorrörelsen IS. Runt 11 000 kurdiska stridande dog i dessa drabbningar.

Den kurdiska autonomin har väckt oro i Turkiet, men USA har i praktiken stått mellan parterna och förhindrat en större konflikt. I början av oktober meddelade USA dock att landets soldater ska vända hem. Turkiet inledde kort därpå en större offensiv mot de kurdkontrollerade områdena, med hjälp av turkstödda syriska rebellgrupper.

Turkiet vill upprätta en så kallad säker zon som sträcker sig tre mil in i Syrien längs med hela gränsen. Planen är att flytta upp till två miljoner av de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i Turkiet dit.

Källa: Landguiden/UI, Reuters, AFP

Gå till toppen