Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Håll fortsatt hårt i svenska EU-pengar.

Stefan Löfven i Bryssel.Bild: Olivier Matthys
Statsminister Stefan Löfven (S) förde en viktig men ojämn kamp i Bryssel på fredagen. Han var alltför ensam på EU-toppmötet om att vilja dra ned kostnaderna i unionens långtidsbudget. Visst var det en gemensam linje för Sverige, Danmark, Nederländerna, Österrike och Tyskland. Men betydligt fler vill låta budgeten svälla och med spenderbyxor som allmän trend i unionen är det inte lätt att tala svångremspolitik.
EU-kommissionen vill se en rambudget för 2021–2027 som motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst. För svensk del skulle det innebära att EU-avgiften ökar med 15–17 miljarder kronor om året. Orimligt mycket, menar regeringen. Även EU-ordförandelandet Finlands kompromissnivå – 1,03–1,08 procent av bruttonationalinkomsten – avfärdas som för hög. Och Löfven gör rätt i att ta strid om EU-notan, som annars skulle kunna bli rejält dyr för svensk del. Förutom att höja procentsatsen för avgiften vill EU-kommissionen också slopa Sveriges rabatt.
Läget försvåras på flera vis av britternas utträde ur unionen. De lämnar ett hål efter sig i budgeten som många anser att de kvarvarande medlemsländerna ska fylla. Storbritannien har dessutom tidigare varit en stark allierad i striden för att hålla medlemsavgifterna nere. Nu saknas inte bara stödet från London i förhandlingarna om budgeten. Kommissionen menar därtill att britternas rabatt låg till grund för den svenska rabatten på medlemsavgiften och att den därför bör försvinna med brexit.
"Bara för att britterna lämnar har vi ingen anledning att ge upp våra rabatter", säger EU-minister Hans Dahlgren (S) till Europaportalen.
Så är det naturligtvis och brexit borde föranleda en rejäl diskussion om vad EU egentligen bör ägna sig åt. Det saknas inte möjligheter att skära ned utgifterna motsvarande den brittiska andelen av budgeten. Som Löfven påpekar i Bryssel är fördelningen av anslagen omodern. Alltför mycket pengar går till jordbruk och regionalstöd. Utbetalningar borde oftare villkoras på olika vis. Glädjande nog förs samtal om krav på respekt för rättsstatens principer. Sverige vill vidare att pengar ska kunna hållas inne när länder vägrar att ta emot flyktingar.
Förhandlingarna går nu in i sin slutfas, men de kan likväl fortsätta en bit in på nästa år. Så långt står parterna alltjämt ifrån varandra och argumentationen blir tuff för den svenska regeringen. EU-kommissionen pekar på att länderna som får rabatt på medlemsavgiften hör till de mest välmående i EU och betalar minst i förhållande till sin bruttonationalinkomst.
Men det finns bred enighet i riksdagen för att Sverige ska fortsätta hålla i pengarna. Det saknas inte goda argument att ta till. Stefan Löfven kan till exempel påminna om att unionssamarbetet handlar om att skapa mer välstånd för alla, snarare än att omfördela det som redan finns.
Gå till toppen