Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Nej från DUP – nytt brexitförslag i akut fara

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson söker desperat efter stöd för sitt nya brexitavtal ett dygn innan det brittiska parlamentets underhus ska sätta ner foten. Men nordirländska DUP – vars röster kan bli avgörande – vägrar att stötta Johnson och osäkerheten är stor.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson inför en presskonferens i Bryssel i torsdags där han meddelade att han nått ett nytt brexitavtal med EU.Bild: Julien Warnand
Det blir första gången på 37 år som underhuset samlas för debatt på en lördag, vilket visar på frågans vikt. Johnson har återvänt hem efter en stor framgång i Bryssel, där han lyckades nå ett nytt brexitavtal med EU. Men den brittiske ledaren kan inte andas ut – han har ett dygn på sig att övertyga skeptiska parlamentsledamöter att rösta ja till avtalet, som hänger på en skör tråd.
Märkbart trött efter flera dagar av tuffa förhandlingar sade Johnson sent på torsdagen att han är förvissad om att få grönt ljus. Men han saknar i nuläget majoritet för sitt avtal.
Oppositionspartierna har gjort tummen ner och även hans allierade i det nordirländska unionistpartiet DUP är missnöjda.
Dess tio ledamöter kommer att rösta nej, säger partiets brexittalesperson Sammy Wilson. DUP ska dessutom försöka övertyga andra ledamöter att följa partiets exempel, tillägger han.
– Vi anser att det kommer att påverka Storbritanniens sammanhållning, elda på nationalistiska stämningar i Skottland och skada Nordirlands ekonomi, säger Wilson.
Johnson behöver 318 av 650 röster i underhuset, men utan DUP:s tio röster måste han vinna över ledamöter från oppositionella Labour som i så fall revolterar mot partilinjen.
John McDonnell, Labours näst mäktigaste politiker, tror att omröstningen blir ”ganska jämn” men att förslaget kommer att röstas ner.
– Jag tror inte att det kommer att antas.
Storbanken Goldman Sachs är av motsatt åsikt och bedömer att chansen för att brexit kan genomföras vid det fastslagna utträdesdatumet den 31 oktober har ökat från 60 till 65 procent.
I fall omröstningen slutar oavgjort är det underhusets avgående talman John Bercow som får utslagsrösten. Bedömare tror att han i så fall sannolikt kommer att välja att hålla frågan öppen för ytterligare diskussioner.
Det nya avtalet innehåller en ny lösning för att hålla gränsen mellan brittiska Nordirland och EU-landet Irland öppen efter brexit. Men DUP vill inte acceptera att detta i stället innebär att tulldeklarationer ska göras i hamnarna mellan den irländska ön och det brittiska fastlandet.
Johnson försöker nu övertyga parlamentsledamöterna att rösta ja. På fredagen ska Johnson och hans medarbetare tala med ledamöter från hela parlamentet innan regeringen träffas klockan 17.00 svensk tid.
Om underhuset röstar ner avtalet i den extrainsatta omröstningen på lördag är Johnson förpliktigad att skjuta upp datumet för det brittiska utträdet ur EU, den 31 oktober – vilket han dock lovat att inte göra.
Fakta

Det nya brexitavtalet

De ändringar som gjorts i det nya avtalet jämfört med det som Theresa Mays regering och EU tillsammans förhandlade fram handlar främst om Nordirland och gränsfrågan mellan landsdelen och Irland. Så här ser delar av avtalet ut:

Gällande tullar kommer Nordirland att ingå i Storbritanniens tullområde vilket innebär att de kommer ha samma tullsatser som resten av landet. Nordirland blir samtidigt en, enligt EU:s chefsförhandlare Michel Barnier, så kallad "ingångsport" till EU:s inre marknad.

Brittisk tull kommer tas ut för varor som kommer utifrån till Nordirland om varan stannar i landet. För varor som ska över landgränsen till Irland gäller i stället EU-tull. Samtliga tulldeklarationer ska göras i hamnarna och inte längs landgränsen.

Även gällande momsen kommer Nordirland vara kvar i brittiskt område, enligt avtalet, och brittiska myndigheter ansvarar för att ta in denna.

Samma momsregler som gäller för varor inom EU ska dock gälla i Nordirland, men landsdelen kan anpassa sina momssatser till irländsk nivå för att konkurrensen på marknaden inte ska snedvridas.

Efter fyra år med avtalet kommer Nordirlands regionala parlament Stormont få ta ställning till om man vill fortsätta på samma sätt. Röstar parlamentet ja blir det en fortsättning med samma system ytterligare fyra år. Om majoriteten för ett ja är stor fortsätter man på samma sätt i åtta år. Blir det nej till en fortsättning slutar systemet att gälla, efter en "avkylningsperiod" på två år.

I och med utträdet ska Storbritannien betala drygt 30 miljarder pund till EU som ersättning för tidigare åtaganden.

EU-medborgares rättigheter i Storbritannien, och vice versa påverkas då den fria rörligheten inte längre gäller i och med Storbritanniens utträde.

Direkt efter utträdet tar en övergångsperiod vid som sträcker sig till åtminstone den 31 december 2020. Övergångsperioden kan förlängas i max två år. Syftet med den är att övergången från nuvarande regler ska bli så smidig som möjligt.

Gå till toppen