Sundet, shoppingen och suverän mat. Helsingborg är en bra stad. Ja, mer än så: Helsingborg har den fjärde bästa stadskärnan i landet och Lund kommer trea – fast storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är inte med när konsultföretaget WSP jämför svenska städer i Stadsbarometern 2019. Bland 67 mellanstora stadskärnor är Helsingborg nummer fyra efter Jönköping, Karlstad och Lund.

Gemensamt för de ekonomiskt starkaste stadskärnorna är att de ofta har en stor och ung befolkning och dessutom befolkningstillväxt samt att de är universitetsorter. Viktigt är också hur man tar sig runt, om det finns kollektivtrafik eller om man måste ha egen bil.

Men när det handlar om städer handlar det om handel. De flesta tillkom ju som just handelsplatser. Krympande handel förändrar också förutsättningarna för staden.

Staden är mer än en plats. En riktig stad har en själ. P1-kultur uppmärksammade i veckan hur bilden av Malmö i litteraturen skiljer sig från mediebilden. Författare som Alba Mogensen, Anna Brynhildsen och Maria Maunsbach gör Malmö till mer än var något händer, mer som en aktör i berättelsen; i Niklas Qvarnströms Turba är Malmö en ”projicering av fria fantasier”.

En stad är människor och deras drömmar, men också sin historia och framtid. Så mycket mer än bara köpkraft.

”Städer är frånvaron av fysiskt utrymme mellan människor och företag”, menar den amerikanske nationalekonomen Edward Glaeser. Täthet. Folk och aktivitet. I skarvarna ska det vara trivsamt. Så där som nu när höstmörkret sveper sig över hus och gator medan skyltfönster och krogar lyser upp.

Hela landet ska leva och glesbygden har sina utmaningar, men Sverige urbaniseras snabbt och många bor i städer. Det är viktigt att livet här blir bra.

En stad som lockar till sig kreativa, köpstarka skattebetalare bygger en stark framtid. Och lockar till sig fler kreativa, köpstarka skattebetalare. Som bygger framtid.

Stadsgurun professor Richard Florida hävdar att utveckling drivs framåt av kreativa människor. Se till att artisterna, bögarna och invandrarna trivs så går det bra, var en gång hans tips till Malmö. En stad nyskapar sig bättre genom att locka talanger än genom att bygga sportanläggningar. Det smartaste en kommun kan göra är att locka till sig den kreativa klassen – med hjälp av de tre t:na talang, teknik och tolerans, menar Florida.

Städer har alltså mycket att vinna på att vara öppna, välkomnande och mångsidiga. De blir inte bara trevligare utan också rikare. Men en effekt av att den kreativa klassen flyttar in blir gentrifiering: när bostäder blir dyrare och lokalhyror höjs har de som jobbar med den service som gör vardagen smidig inte råd att bo och de hippa, lite alternativa näringarna som små gallerier och dansgrupper, har inte råd att stanna kvar. Staden utarmas.

Städer ska alltså inte bara locka den kreativa klassen, utan inkludera alla. Ska en stad vara attraktiv måste den fungera, med förskolor, bussar, skolor och parker. Och boende för fler än de med tjock plånbok.

Här måste marknaden få hjälp av djärva politiska beslut. Dagens stad måste vara hållbar – ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Och estetiskt.

Idag shoppar vi mindre; vinnaren är inte längre den som har flest prylar då den dör. Resurser är ändliga, klotet och klimatet klarar inte av dagens konsumtionsnivå. Och när vi handlar vill vi ha det bästa till bäst pris, inte bara det som råkar finnas tillgängligt. E-handeln öppnar ett jätteutbud. Och nästan allt går att köpa via mobilen, bums.

När en vinkelskruvmejsel som inte finns i en fysisk butik inom räckhåll levereras inom ett dygn från Nederländerna, då är e-handel ett självklart val.

Det här påverkar våra städer. När inte ens köpstråket Drottninggatan i Stockholm skonas, hur ska butikerna överleva då? Butikshandeln mår inte bra, konstaterar Svenska Dagbladet (11/10), i synnerhet inte modebutikerna. Branschsiffrorna visar att klädförsäljningen backade med nära 3 procent under september jämfört med ifjol. Rensat från e-handeln blir det ännu dystrare: i de fysiska butikerna var nedgången 5–6 procent för kläder och uppemot 9-10 procent för skor.

För att slå undan tillväxten i butiksledet räcker det att e-handeln tar 15 procent av försäljningen, säger Jonas Arnberg, vd för HUI Research till SvD:

”Mode är där nu.”

När e-handeln knäcker klädhandeln måste de fysiska butikerna svara med bättre service, men staden måste också öppnas för mer än butiker.

Vad ska staden vara? Ska den växa och bli tätare eller ska den bara vara gles halvlandsbygd med ett köpstråk där alla de vanliga kedjorna finns vägg i vägg, allt mer utmanade? Och p-platser till tillresande förortsbor.

Sverige behöver en seriös stadspolitik.

Ska city leva framöver måste kommunerna ta större ansvar. Fördela marken kreativt och äga fastigheter när det kommersiella inte klarar av att hysa de verksamheter som blåser liv i staden – men också förstå affärernas villkor.