Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Alexander Agrell: Fräcka nya sätt att spela jazz och frimusik på

Squid Police och Fogelboo spelade på Malmö jazzmanifest på fredagskvällen.

Squid Police: Lotte Anker för och Jakob Riis följer, och bearbetar.Bild: Alexander Agrell

Squid Police; Fogelboo

JAZZ/FRIMUSIK. Malmö jazzmanifest, Inkonst, 18/10

Nån riktig mani-fest var det kanske inte. Men visst blev man glad.
Det här Manifestet är en kul mindre, årlig festival med fokus på nyare jazz, och jazzens kusiner. Och man får chansen att höra saker som man kanske inte har stött på förut.
Först ut på fredagskvällen var den dansk-svenska duon Squid Police; frimusik med en ram och ett arbetssätt. Saxofonisten Lotte Anker improviserar och Jakob Riis vid datorn plockar omedelbart upp hennes fraser, processar och förvandlar dem på olika sätt, loopar dem, bygger stämmor och skickar ut det hela i högtalarna igen. För Anker att inspireras av.
Ett väl fungerande kretslopp och ett annorlunda samspel, där kreativitet och lyhördhet är a och o. Squid Police bygger kedjor och ser till att musiken förändras stegvis, tvära dramatiska kast och stora gester — inte ovanliga inom jazzanknuten frimusik — behövs inte.
Musiken hölls oftast lugn, men laddad, och duon var inte rädd för att använda tystnad och pauser. Och så fanns här ju överraskningsmomentet. Vad skulle Anker spela i nästa ögonblick, vilka sound tänkte Riis dra ur ärmen, något som liknade flygplansmuller vid takeoff, fiskmåsar eller båtvisslor, kanske blåsljud, knatter eller en oktaverad basstämma under saxen?
Hela booet fullt: Andreas Andersson, Peter Nilsson, Mats Ingvarsson och Fredrik Davidsson på Inkonsts scen.Bild: Alexander Agrell
Fogelboo är en ny, men helt flygfärdig Malmöbaserad grupp som nu passade på att ha releasefest för sitt första album. Fredrik Davidsson, trumpet, Andreas Andersson, tenorsax, Mats Ingvarsson på elbas och trumslagaren Peter Nilsson har också ett kul koncept, fullständigt oväntade covers.
Bandet ger sig till exempel på inledningen till ”Johannespassionen” av Bach (i klart fri tolkning, men samtidigt bra förankrad i Ingvarssons basgångar), Eric Carmens popballad ”All by myself”, den brittiska singer-songwritern Laura Marlings ”Soothing”, ”Du är den ende” och ”The windows of the world” av Burt Bacharach.
Låtarna tas på allvar, men modelleras om. Samspelet inom gruppen är lyriskt och elegant, man låter sin melodikänsla blomma och skapar ett rytmiskt sug även när tempot är lugnt. Precis som Squid Police jobbar Fogelboo lyhört, rejält kreativt och med ett drag av sökande och öppenhet. Vilket inte hindrar att mera kaxig souljazz bryter fram i Davidssons ”Svarar mig”.
Saxen och trumpeten bygger upp en läcker och lite oberäknelig dynamik mellan sig. Mycket närkontakt blir det. Andersson och Davidsson lägger ut slingor och stämmor som slingrar sig om varandra på diverse olika sätt, när de inte plötsligt spelar unisont.
Festivalen fortsätter och avslutas idag lördag.
Gå till toppen