Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Lokal debatt: Rankningen har inte helt släppt outputvariablerna

Svar till Lommapolitikerna Robert Wenglén (M) och Fredrik Axelsson (M), som skrev om Lärarförbundets skolrankning.
Lärarförbundets rankning av bästa skolkommun innehåller tio kriterier:
1. Resurser till undervisningen
2. Utbildade lärare
3. Lärartäthet
4. Friska lärare
5. Lärarlöner
6. Kommunen som huvudman
7. Andel barn i förskola
8. Meritvärde årskurs 9
9. Andel godkända elever
10. Fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år
Att rankningen har "helt släppt" outputvariablerna, som Robert Wenglén och Fredrik Axelsson skriver, stämmer inte. De sista tre kriterierna är helt och hållet output, mått på elevernas prestationer. Också andel barn i förskola får ses som ett mått på vilka familjer som bor i Lomma, inte hur verksamheterna fungerar.
Inget av kriterierna är en renodlad utvärdering av lärarnas eller skolornas arbete. Jag utgår från att skolpersonal runtom i Sverige gör sitt allra bästa, utifrån de förutsättningar som ges. De första kriterierna på Lärarförbundets lista kan närmast ses som mått på dessa förutsättningar.
Ett annat mått som inte Lärarförbundet tar fram, utan som görs av Skolverket, är Salsa. Det mäter elevernas prestationer i förhållande till deras förutsättningar. Detta mått visar att Lommaskolorna presterar som förväntat. Inte sämre, men heller inte bättre.
Men som Wenglén och Axelsson helt riktigt påpekar så behöver alla elever inte lika mycket resurser för att nå målen. En kommun som Lomma kan rätteligen lägga mindre pengar på skolan än till exempel Malmö, eftersom Lommaeleverna inte behöver lika mycket lärare, undervisning och stöd för att få bra skolresultat.
Emma Leijnse Reporter på Sydsvenskan
Gå till toppen