Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Brittiskt nyval den 12 december

Ett nyval i december kan bestämma hur det blir med brexit, sedan det största oppositionspartiet Labour gett upp sitt motstånd. – Låt folket avgöra, manar premiärminister Boris Johnson.

Premiärminister Boris Johnson gör tummen upp utanför 10 Downing Street.Bild: Alberto Pezzali/AP/TT
I måndags fick konservative Johnson nej till ett nyval, när han använde sig av den ”normala” vägen. Premiärministern föreslog val i enlighet med en lag från 2011, som kräver två tredjedelars majoritet i underhuset, men fick bara 299 röster i stället för nödvändiga 434. Förslaget var i princip dött på förhand sedan Labour meddelat att man skulle lägga ner sina röster.
Men nu har Labour tänkt om. Partiledaren Jeremy Corbyn motiverar det med att den förlängda tiden för utträdet ur EU, till den 31 januari 2020, gör att man för tillfället nu inte behöver oroa sig för att lämna utan avtal.
– Labour stöder ett val för vi vill att landet ska slippa den här ansvarslösa konservativa regeringen, säger Corbyn i underhuset.
Valdatumet blir torsdagen den 12 december, precis som regeringen föreslagit. Ett försök från Labour, understött av Skotska nationalistpartiet (SNP) och Liberaldemokraterna att föra fram den 9 december i stället röstades ned under tisdagskvällen.
Därmed kommer valet pikant nog att krocka med årets sista EU-toppmöte den 12-13 december, då de kvarstannande EU-ländernas stats- och regeringschefer bland annat väntas diskutera nästa långtidsbudget.
Premiärminister Johnson har sedan tänkt sig att samla det nyvalda parlamentet redan före jul, senast den 23 december.
Formellt måste fortfarande nyvalet även godkännas av parlamentets överhus. I underhuset var de sista röstsiffrorna på tisdagskvällen 438 mot 20 för ett nyval.
Regeringen hoppas att valet ska ge en stark majoritet för dem som accepterar det senaste utträdesavtal som förhandlats fram med EU.
– Den här förseningen (av brexit) börjar allvarligt skada nationens intressen. Det finns bara ett sätt att återupprätta tilltron till demokratin och det är att låta folket avgöra, säger Johnson i underhuset.
SNP och Liberaldemokraterna är i sin tur starkt EU-vänliga och hoppas att ett nyval ska stärka stanna kvar-sidan i parlamentet.
Labour drömmer för sin del om regeringsmakten, trots att opinionsläget ser bistert ut för partiet.
– Vi är redo för vi vill säga till folket i det här landet att det finns ett alternativ till åtstramningar och ojämlikhet, manar Corbyn.
Senast den brittiska allmänheten kallades till parlamentsval i december var 1923. Den gången utlystes valet sedan konservative premiärministern Bonar Law tvingats avgå på grund av sjukdom, varpå ersättaren Stanley Baldwin tyckte det var en god idé med ett nyval för att stärka den egna positionen.
Fast så blev det inte.
Valet den 6 december 1923 blev ett fiasko för Tories och ledde i stället till en Labour-regering, om än kortvarig, under Ramsay MacDonald.
Fakta

Brittiska val på 2010-talet

Så här har det gått i de tre brittiska parlamentsvalen på 2010-talet:

2010: Efter 13 års Labour-styre går Konservativa partiet kraftigt framåt under nye ledaren David Cameron. 306 mandat totalt för partiet till regeringsmakten i koalition med Liberaldemokraterna som backar marginellt till 57 mandat. Labour tappar nästan hundra mandat till 258.

2015: Hjälpt av löften om en folkomröstning om EU gör Konservativa partiet ett oväntat starkt val och får egen majoritet med 330 mandat. Labour tappar ytterligare till 232, medan Liberaldemokraterna gör ett katastrofval och bara får kvar åtta mandat — och lämnar följaktligen regeringen. I Skottland tar nationalistpartiet SNP nästan storslam med 56 mandat.

2017: Theresa May har ersatt Cameron efter brexitsidans seger i folkomröstningen 2016 och utlyser nyval för att stärka Konservativa partiet inför förhandlingarna med EU. Resultatet blir det omvända: partiet tappar 13 mandat och tvingas förlita sig på stöd från det lilla unionistpartiet DUP i Nordirland för att behålla regeringsmakten. Labour går bättre än väntat, men stannar på 262 mandat, medan SNP får 35 och Liberaldemokraterna 12.

Fakta: Resultat i senaste valet

Så här gick det i det senaste brittiska parlamentsvalet i maj 2017:
PartiProcent av rösternaMandatjämfört med 2015
Konservativa partiet42,3317-13
Labour40,0262+30
SNP3,035-21
Liberaldemokraterna7,412+4
DUP0,910+2
Sinn Féin0,77+3
Plaid Cymru0,54+1
Gröna partiet1,61+-0
Ukip1,80-1
UUP0,30-2
SDLP0,30-3
Dessutom invaldes en oberoende kandidat – nordirländska Sylvia Hermon – samt talmannen John Bercow, som traditionellt kandiderar som oberoende utan motstånd från de större partierna.
DUP, Sinn Féin, UUP och SDLP kandiderar endast i valkretsar i Nordirland, SNP i Skottland och Plaid Cymru i Wales.
Eftersom valsystemet bygger på enmansvalkretsar spelar den totala röstmängden mindre roll. Efter valet har många ledamöter lämnat sina partier, vilket gör att mandatfördelningen just nu ser helt annorlunda ut.
Gå till toppen