Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Satsning på snabbtåg leder troligen till en sämre situation för järnvägen

Ingen tror väl att till exempel Lund eller Linköping bygger fler eller färre bostäder beroende på avtal med Sverigeförhandlingen, skriver Hans Lenander.Bild: Johan Nilsson/TT
Infrastrukturminister Tomas Eneroth är ute och propagerar för snabbtågen. Han insinuerar att några partiledare säger att det inte skall byggas mer järnväg. Det är inte alls sant. Alla är överens om att det behövs satsningar på järnväg. Han påstår också att de nya snabbtågsbanorna är nödvändiga, och att utan dem blir det stora problem. Det är inte alls sant!
De flesta tycker att tåg är bra. Och snabbtåg är extra häftigt. Ministrar och riksdagsmän kan åka och valtala i Malmö och Göteborg över dagen, bekvämt och klimatkorrekt i lyxiga snabbtåg.
Kostnaderna för de nya snabbtågsbanorna bör uppskattas till mellan 300 och 400 miljarder. Det är gigantiskt mycket pengar (en gammal budget ligger på 230 miljarder, men den kommer naturligtvis att överskridas). Och nyttan är väldigt liten!
Vi behöver resurser för att ställa om till ett mer klimatsmart samhälle, och att i det läget kasta några hundra miljarder i sjön är vansinnigt.
Staten kommer att få betala stora driftsbidrag, eftersom biljetterna aldrig kommer att kunna betala driftskostnaderna. Regeringen har konstaterat att riktiga snabbtåg blir alldeles för dyrt, och föreslagit de ”ganska-snabbtåg” som går i 250 kilometer i timmen, men även de behöver bidrag. Därtill kommer statens årliga kostnad för investeringen som blir omkring 20 miljarder i amorteringar och räntor. Bygger vi snabbtåg nu överlåter vi åt våra barn att betala en dyr nota, när de behöver pengarna till viktigare saker.
Nyttan är som sagt väldigt liten.
Snabbtåg kan minska flygandet: Ja, men inrikesflyget kommer ändå att minska väldigt mycket de närmaste tjugo-trettio åren, oberoende av snabbttåg. Dels på grund av miljötänkande, men framför allt på utvecklingen av elektroniska möten, vilket tagit en väldig fart de senaste åren. När snabbtågen börja rulla blir effekten på inrikesflyget väldigt liten.
Snabbtågen avlastar de gamla stambanorna: Idag går ett snabbtåg i timmen Malmö – Stockholm och Göteborg Stockholm. Om några år är det kanske två snabbtåg i timmen. Det är bara dessa som skulle försvinna från nuvarande nät, en väldigt liten del av trafiken idag. Övriga fjärrtåg måste naturligtvis vara kvar på de gamla stambanorna.
Det viktigaste är att nuvarande stambanor rustas upp och byggs ut till fler spår. Stora satsningar behövs. Nyttan av snabbtågsbanorna får vi först när de tas i drift om femton år eller så. Åtgärder för bättre järnvägstrafik behövs nu!
Snabbtågsförespråkarna hävdar att finansieringen av snabbtågen ska lösas så att de nuvarande stambanorna inte får mindre pengar. När det satsas 3-400 miljarder på snabbtåg, så blir det svårare att få igenom ökade anslag till övrigt järnvägsunderhåll, det som framför allt behövs. Snabbtågen kommer förmodligen att resultera i en totalt sett sämre järnvägsinfrastruktur.
Snabbtågen förväntas skapa storregioner som är bra för tillväxten, bland annat genom att det blir möjligt att arbetspendla med snabbtågen. De storregioner som vi huvudsakligen kan se är Norrköping–Stockholm och Göteborg–Jönköping. Kommentarer överfödiga.
Sverigeförhandlingen (före detta Snabbtågsdelegationen, den myndighet som har till uppgift att övertyga svenska medborgare om att de vill ha snabbtåg) hävdar att de genom förhandlingar får flera kommuner att bygga sammanlagt 200 000 fler bostäder. Detta är grovt lurendrejeri. Ingen tror väl att till exempel Lund eller Linköping bygger fler eller färre bostäder beroende på avtal med Sverigeförhandlingen.
Satsa på järnvägarna – Stoppa snabbtågssatsningen.
Hans Lenander
Gå till toppen