Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tre sätt som Trump kan vinna på riksrättsgir

Riksrättsutredningen mot USA:s president Donald Trump går in i en ny fas i och med dagens omröstning i representanthuset. Den rör kommande steg i processen – och kan leda till riksrättsanklagelser mot presidenten redan före jul. Men voteringen kan också vara till Trumps fördel. Här är tre skäl.

USA:s president Donald Trump. Arkivbild.Bild: Evan Vucci/AP/TT
1. Mer öppenhet
Den stora frågan som utreds är om presidenten begick ett allvarligt brott när han i somras ringde sin ukrainske kollega Volodymyr Zelenskyj och bad honom att utreda demokraten Joe Bidens son – samtidigt som Vita huset fryst ett militärt biståndspaket till Ukraina.
Den åttasidiga resolution som representanthusets 435 ledamöter planerar att rösta om under torsdagen banar väg för offentliga utfrågningar och förhör av vittnen med insyn i händelseförloppet. Hittills har utfrågningarna skett bakom stängda dörrar. Det har retat presidenten och många republikaner, som i skarpa ordalag kritiserar riksrättsutredningen och vill ha mer insyn i den – vilket de nu kommer att få om resolutionen går igenom.
Resolutionen har tagits fram av det mäktiga så kallade regelutskottet, som själva måste godkänna skrivelsen innan den går till hela representanthuset. Detta väntas ske under onsdagen. I resolutionen heter det att allt utredningsmaterial ska samlas hos justitieutskottet, som är det forum som hanterar riksrättsärenden.
USA:s grundlag kräver inte att Demokraterna röstar igenom en resolution för att driva en riksrättsutredning. Men Republikanerna har kritiserat motståndarpartiet för att man inte gjort det – och för att de håller vad de kallar ”hemliga förhör” i kongressens källare, enligt USA-medier. Resolutionen är därmed mest symbolisk, men Demokraterna anser att det kan bli svårare för president Trump att hindra vittnen från att medverka om en sådan är antagen.
2. Får möjlighet att kalla egna vittnen
Fram till nu har utredningen styrts av Demokraterna, men i och med resolutionen får Republikanerna – och även presidenten och hans ombud – möjlighet att korsförhöra och kalla egna vittnen (även om sådana måste godkännas av de utskott de ska frågas ut av). Detta lär gillas av Vita huset som fram tills nu klagat högljutt på att presidenten uteslutits från processen och inte getts möjlighet att försvara sig.
President Trump har upprepade gånger hävdat att han inte gjort något fel och liknat riksrättsutredningen mot honom vid en statskupp. Och utrikesminister Mike Pompeo, som anses stå Trump nära, har försökt stoppa eller fördröja kongressförhör som planerats inom utredningen.
3. Påminner om att presidenten sitter ganska säkert
Om granskningen kommer fram till tillräckligt graverande uppgifter är det representanthuset som röstar om att lägga fram riksrättsanklagelser mot presidenten. För detta krävs enkel majoritet, vilket är enkelt för Demokraterna som har 234 av kammarens 435 platser.
Men sedan är det senaten, överhuset, som agerar domstol. För att fälla en president krävs så kallad supermajoritet, det vill säga två tredjedelar av de 100 senatorerna. Det är minst sagt osannolikt att så många skulle rösta för. Republikanerna har majoriteten i senaten med 53 platser. För att ett tjugotal partikamrater ska byta sida krävs bevis för att mycket allvarliga brott begåtts.
För att avsätta en president genom riksrätt krävs dessutom att han eller hon gjort sig skyldig till ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser”, i enlighet med första artikeln i USA:s grundlag. Räkna med att Vita huset kommer att argumentera för att telefonsamtalet till Ukrainas president inte utgör ett brott i dessa kategorier – om det går så långt.
Historiskt har ingen amerikansk president blivit avsatt genom riksrätt men Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset innan de friades av senaten. I Richard Nixons fall, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick 1974, innan den hann bli klar.
Riksrättsanklagelser skulle vara en skamfläck för Trumps eftermäle, men det är också något som presidenten och hans stab kan använda inför nästa års presidentval. Bland Trumpanhängare väcker riksrättsutredningen ilska och spär på bilden av Demokraterna som ”vänsterradikala och desperata”.
Fakta

Bakgrund: Riksrättsutredningen mot president Trump

Det demokratledda representanthusets utredning kom till sedan en visselblåsare larmat om ett samtal den 25 juli, i vilket USA:s president Donald Trump ber Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om "en tjänst". Innan samtalet hade Vita huset fryst ett militärt hjälppaket till Ukraina.

Tjänsten handlade om att utreda uppgifter kring ex-vicepresident Joe Biden, som leder i mätningarna över vem demokratiska väljare vill se som Trumps motståndare i nästa års presidentval, och hans son Hunter Bidens arbete i Ukraina efter revolutionen där 2014.

Under tiden som vicepresident hade Joe Biden nära kontakt med Ukraina och krävde i ett läge att en riksåklagare skulle avgå för att han inte lyckats bättre i arbetet mot korruption. Riksåklagaren översåg även anklagelser mot delar av ledningen i ett ukrainskt gasbolag som Joe Bidens son, Hunter Biden, nyligen hade inträtt i styrelsen för.

Donald Trump och hans personliga advokat Rudy Giuliani har anklagat Joe Biden för att ha krävt att riksåklagaren skulle sluta, i syfte att skydda sin egen son. Joe Biden var dock långt ifrån ensam om att kräva riksåklagarens avgång – även EU, Internationella valutafonden (IMF) och ukrainska aktivister anklagade honom för att bland annat ha dolt korruption och ansåg att han borde lämna jobbet, enligt nyhetsbyrån AFP. Det har inte kunnat beläggas rättsligt att Joe eller Hunter Biden begått något brott i Ukraina.

Att be om en sådan tjänst som president Trump gjorde i samtalet anser vissa är ett brott mot USA:s stränga valfinansieringslagar. Representanthuset undersöker nu om det utgör skäl för att ställa presidenten inför riksrätt.

Gå till toppen