Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ystadsfallet: Ny granskning snart färdig

Hur är det möjligt att barn i Sverige kan utebli från skolan i flera år? Fallet i Ystad har väckt frågan hos Riksrevisionen som kommer med en rapport i december. Redan nästa vecka väntas Skolinspektionen offentliggöra sitt granskningsresultat.

Att barnen går till skolan är ett delat ansvar mellan föräldrar och kommun. Både Skolinspektionen och Riksrevisionen har granskat skolpliktsfrågan utifrån fallet i Ystad. Arkivbild.Bild: Hasse Holmberg / TT
Utöver Ann-Marie Beglers kartläggning av vad som gick fel och varför, har alltså två myndigheter fördjupat sig i fallet med de isolerade barnen.
Skolinspektionen väntas publicera sitt beslut inom kort, enligt avdelningschef Björn Persson.
– Vårt beslut kommer troligtvis nästa vecka, säger han till TT.
Skolinspektionen har hämtat in skriftlig information från Ystads kommun hur den hanterat ärendet.
– Syftet är att förhindra att liknande fall händer i framtiden, säger Björn Persson som inte kan påminna sig något annat fall som liknar det i Ystad.
Han vill ännu inte säga något om Skolinspektionens slutsatser, men konstaterar att kommunen måste redovisa hur den ska säkerställa barns rättighet och skyldighet att gå i skolan i framtiden. Några sanktioner är inte aktuella.
– Är det ett pågående ärende kan det bli ett påtryckningsmedel i form av vitesföreläggande, men i det här fallet är läget inte längre akut – barnen är omhändertagna. Skolinspektionen har ingen bestraffande roll, förklarar han.
Riksrevisionen reagerade i likhet med Skolinspektionen på Ystadfallet och har inlett en granskning av hur undantag från skolplikten hanteras.
– Vi frågade oss hur detta kunde hända. Men Riksrevisionen granskar bara statlig verksamhet, inte kommuner. Så vi tittar på skollagen och Skolverkets och Skolinspektionens roller, säger revisionsdirektör Sofia Sandgren Massih till TT.
Det som kallas undantag från skolplikten handlar om längre ledigheter om det finns synnerliga skäl, eller undervisning i andra former vid exempelvis längre utlandsvistelser. I vissa fall upphör skolplikten, exempelvis vid bosättning utomlands. För att få en bild av hur kommunerna hanterar sådana fall har Riksrevisionen bett samtliga 290 att redovisa i vilka fall de beviljar undantag.
– Vi har också intervjuat ett drygt dussin kommuner om de tycker att reglerna är tydliga, eller om det är svårt, säger Sofia Sandgren Massih.
TT: Ser ni att det finns uppenbara svårigheter?
– Ja, säger Sofia Sandgren Massih, men kan inte utveckla svaret förrän granskningen presenteras den 12 december.
TT: Är det rimligt att skollagen tillämpas på ett sätt så att barn uteblir från skolan i flera år?
– Nej, det är inte meningen att det ska vara möjligt. Lagen är inte skriven så. I jämförelse med många andra länder har Sverige en väldigt strikt skollag, säger Sofia Sandgren Massih.
Fakta

Skolplikt

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt.

Skolplikt gäller inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola.

Skolplikten inträder höstterminen det år barnet fyller sex år och upphör på vårterminen det tionde året (alltså när barnet går ut grundskolan).

Ansvar:

Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.

Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Ett skolpliktigt barn får fullgöra skolplikten på annat sätt om verksamheten är ett fullgott alternativ, insyn i verksamheten är möjlig samt om det finns synnerliga skäl.

Medgivande får lämnas för ett år i taget.

Källa: Skollagen

Fakta

Bakgrund: Fyra barn omhändertogs

Fyra av familjens fem barn omhändertogs i augusti förra året av Ystads kommun. Det femte barnet har nått myndighetsålder och får bo kvar hemma.

En dom i kammarrätten slår fast att barnen under en längre tid har levt ett begränsat och isolerat liv. När barnen omhändertas saknar de grundläggande kunskaper i läs- och skrivförståelse och matematik. De kan inte heller fullt ut klockan och har svårt med tidsuppfattningen. Barnen har aldrig gått i svensk skola utan har fått undervisning i hemmet av föräldrarna.

Barnen har svårt att klara sin hygien självständigt och är oerfarna när det gäller vardagsaktiviteter som att handla i affär och åka buss. En läkarundersökning visar att alla fyra barnen har dålig balans och svag kraft i benen, vilket är ett tecken på att de inte rört sig tillräckligt. Flera av dem har också neuropsykiatriska funktionsvariationer. De har även ett problematiskt förhållande till mat.

Efter omhändertagandet mår de enligt socialnämndens utredning bra och bedöms ha goda förutsättningar att utvecklas.

Källa: Kammarrätten i Göteborg

Gå till toppen