Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Skolvägen. Mot en ljusare framtid.

Inte alltid roligt med matte. Men viktigt.Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Vilken är den bästa skolan? Vad avgör vilken som är bäst? Det är några av de frågor som står i centrum när Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad idag drar igång satsningen "Vår skola".
Debattvågorna går höga i skolfrågan. Inte så konstigt. Skolan är en erfarenhet alla delar och därmed kan tycka till om – även om åsikterna från den som har sin skolgång bakom sig väl ofta landar i den förenklade slutsatsen att det var bättre förr.
Men framför allt önskar vuxenvärlden att barnen har det bra i skolan och blir så väl rustade för framtiden som möjligt. Och skattebetalarna vill, av naturliga skäl, veta vad de får för de nästan 130 miljarder kronor som grundskolan kostar varje år.
Åsikterna om den svenska skolan är många och ibland kanske väl ödesmättade. Men sant är att skolan står inför många utmaningar. Lärarbristen är stor, och ser bara ut att växa. Även om kunskapsnivåerna i den senaste Pisa-mätningen har ökat bland eleverna är det från en låg nivå. Internationellt sett är det svenska resultatet medelmåttigt. Likvärdigheten i skolan – att utbildningen ska vara lika bra var än den finns – lämnar en hel del övrigt att önska.
Varje år lämnar dessutom alldeles för många elever nionde klass utan tillräckliga kunskaper. Av de 112 000 elever som gick ut årskurs 9 i våras saknade 15,7 procent behörighet för att söka vidare till ett gymnasieprogram, en siffra som har gått lite upp och ned sedan de nya behörighetskraven infördes våren 2011, men som sammantaget har ökat.
Och apropå en likvärdig skola: skillnaderna skolorna sinsemellan är stora, och Skåne utgör inget undantag. Samtidigt som 64 skolor i nordvästra och sydvästra Skåne har 100 procent behöriga elever är det i 24 skolor mer än var fjärde elev som saknar behörighet till gymnasiet, enligt genomgången i dagens tidning.
Varför är det här så viktigt?
För att möjligheten att läsa vidare mer än något annat avgör elevernas framtidsutsikter, och livsmöjligheter. Klasskamraterna som går vidare till gymnasiet kommer helt enkelt att möta en ljusare arbetsmarknad än den som bara har en förgymnasial utbildning i ryggsäcken. Enbart ungefär 5 procent av jobben på svensk arbetsmarknad nöjer sig med krav på endast kortare utbildning eller introduktion, enligt Arbetsförmedlingen, och för dem som inte har gått gymnasiet väntar alltså både högre arbetslöshet och lägre sysselsättningsgrad. En skillnad som av allt att döma dessutom består över tid.
Skolans uppdrag är att förmedla kunskap och se till så att barnen har de verktyg som krävs för att klara sig i livet, och på arbetsmarknaden. Men den ska också hjälpa till att utjämna livschanser, så att det spelar mindre roll varifrån man kommer och större roll vart man är på väg. Kanske kan den skolsatsning som tidningen nu startar ge svar på några av frågorna om hur Sverige – inte minst Skåne – når dit.
Gå till toppen