Just nu pågår en viktig debatt om dödliga autonoma vapen och vilka konsekvenser utvecklingen av sådana vapen skulle få. Som autonoma vapen räknas vapen som utan mänsklig påverkan kan välja eller attackera sina mål. Flera länder i världen arbetar för att utveckla sådana vapen.

Det är lätt att se de moraliska och etiska utmaningar vi alla skulle stå inför om maskiner och inte människor får ta besluten om att avfyra ett dödligt vapen eller ej. Sverige tar frågan på största allvar.

För oss är det en grundläggande moralisk övertygelse att det måste finnas en människa som kan avkrävas ansvar. De internationella regelverk som reglerar krigets lagar bygger på att det finns en människa bakom beslut att använda vapenmakt. Maskiner kan inte ställas till svars för sina handlingar.

På vårt initiativ har regeringens folkrätts- och nedrustningsdelegation beslutat att inrätta en arbetsgrupp för att studera frågan om autonoma vapensystem. Syftet är att ta fram konkreta förslag på hur frågan om ett effektivt förbud mot dödliga autonoma vapensystem, som är oförenliga med folkrättens krav, bäst kan drivas av Sverige.

Gruppen leds av docent Christer Ahlström, direktör för Utrikespolitiska institutet, och ska arbeta under det kommande halvåret. Det är också mycket viktigt att andra relevanta aktörer, såsom SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, och Röda Korset, medverkar. Därför kommer de att bjudas in att delta i arbetsgruppen.

Folkrätts- och nedrustningsdelegationen har även tidigare studerat frågan om autonoma vapensystem, ett arbete som redovisades i slutet av 2016. Arbetsgruppen konstaterade då att området var i behov av ytterligare forskning.

Samtidigt som regeringen nu inrättar en arbetsgrupp för att studera frågan om autonoma vapensystem pågår ett viktigt arbete i FN inom ramen för konventionen om vissa konventionella vapen, CCW. I den bidrar experter och diplomater till att analysera folkrättens krav, den teknologiska utvecklingen och militära tillämpningar för att avgöra hur en oönskad utveckling ifråga om autonoma vapen ska förhindras. Sverige deltar i arbetet och verkar för att folkrätten ska förbli intakt.

Tillsammans med Schweiz, Nederländerna och Tyskland har vi finansierat SIPRI-studier om autonomi och autonoma vapen. För närvarande finansierar vi tillsammans med de båda förstnämnda en fördjupande studie som utförs av SIPRI och Internationella Röda Korset om begreppet mänsklig kontroll.

Riskerna med autonoma vapen torde vara uppenbara för alla och Sverige ska ta en ledande roll i arbetet för att finna sätt att effektivt påverka utvecklingen. I det arbetet är det viktigt att forskning om vad autonoma vapen innebär också förstärks av politiska insatser för att uppnå framsteg. Ingen vet vad en kapprustning med autonoma vapen skulle leda till, men farhågorna ska tas på stort allvar – exempelvis om maskiner ges kontrollen i känsliga konflikter eller om terrorister får tag på dem.

Vi har ett ansvar att agera medan det finns tid. Därför arbetar Sverige för att ta fram konkreta förslag på hur frågan om ett effektivt förbud mot dödliga autonoma vapensystem bäst kan drivas. Forskningen kommer att behöva kompletteras med politiska insatser för att nå framsteg. Respekten för den internationella humanitära rätten måste vara vårt rättesnöre.

Frågan om autonoma vapen är alltför viktig för att endast ses som en teknisk fråga, det är i grunden moraliskt ställningstagande i det internationella fredsarbetet. Nu tar vi första steget.

Isabella Lövin (MP), klimat- och miljöminister samt vice statsminister.

Ann Linde (S), utrikesminister.