Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Sven-Åke Olofsson: ”Folkomröstningar är ett trubbigt demokratiinstrument.”

Bild: Erik Nylund
Nästa år, den 12 januari, folkomröstar Helsingborg. Ska Öresundskraft säljas? Eller behållas i kommunens regi? Det handlar om förhoppningar eller farhågor. Vad som är rätt i ett framtidsperspektiv vet ingen.
Folkomröstningar är ett trubbigt demokratiinstrument. Resultatet leder för det mesta till olika tolkningar. Och så kommer den avgörande frågan – hur många röstade?
Som vanligt vill de flesta partierna i Helsingborg inte säga vilket valresultat som krävs för att det ska vara representativt för helsingborgarna. Folkomröstningar är rådgivande och politikerna har sista ordet.
Förr var det något av en sensation när folket skulle höras på detta sätt. Som när det röstades om förbud mot spritförsäljning 1922 eller vid högertrafikomröstningen 1955. Cirka 51 procent röstade 1922 nej till förbud, nära 48 procent ja. Valdeltaganden var 55 procent. Skillnaderna lokalt var påtagliga. I spritliberala Lund var nära 90 procent mot ett förbud. I frikyrkliga Jönköping var 88 procent för ...
1955 röstades det om övergång till högertrafik. Valdeltagandet var 53 procent. Nära 83 procent ville behålla vänstertrafiken. Men det hindrade inte partierna att på 60-talet införa högertrafiken, vilket var helt riktigt i internationaliseringens spår.
Och så gick vi ju till val om kärnkraften och EU. När det gällde kärnkraften röstades det på hela tre linjer. Tolkningsproblemen blev därefter. Valdeltagandet var hela 75 procent. I EU-omröstningen röstade 52 procent ja och nära 47 procent nej, valdeltagandet var 83 procent.
Sedan dess har vi fått ett ökat antal lokala folkomröstningar, som den nu i Helsingborg. När ängelholmarna fick rösta om den omstridda Pytteleden 2011 deltog bara 34 procent. Men 58 procent röstade nej. Och i dessa dagar vänder de styrande detta till ett ja. Pytteleden ska byggas.
Hur blir då valdeltagandet i Helsingborg i januari? Motståndarna till försäljning hörs och syns mycket. Andra väljaropinioner är tysta. Sannolikt tycker många väljare att frågan är svår att ha en åsikt om. Men nejsidan har uppammat en känsla av att det här handlar om utförsäljning av kronjuvelerna.
De styrande i Helsingborg får svårt att gå emot en tydlig nejseger även om valdeltagandet blir relativt lågt. Vi har efterhand i EU-val och annat vant oss vid lägre valdeltagande.
Det blir inte lätt för de styrande partierna att bita sig fast i att resultatet bara är rådgivande även om så har skett på många håll. Men vad borde då politikerna göra om de inte vill lyssna på råd? Jo, rimligen göra försäljning eller inte försäljning till en valfråga i det kommande kommunvalet.
Vad man kan vara övertygad om är att omröstningen den 12 januari inte blir något avslut i frågan. Kanske har vi bara sett början. Och så har japartierna alltid alternativet som tillgreps i högertrafikomröstningen. Man väntade några år och kom igen med samma förslag.
Gå till toppen