Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Strid på kniven om Spaniens mittenväljare

Spaniens socialdemokrater svingar från mitten i hopp om en slutlig fullträff, i landets fjärde val på lika många år. Men frågan är om partiet är redo för ett samarbete över blockgränsen.

Ledarna för Spaniens fem stora nationella partier inför en tv-sänd valdebatt i måndags. Från vänster: Pablo Casado (PP), Pedro Sánchez (PSOE), Santiago Abascal (Vox), Pablo Iglesias (Unidas Podemos) och Albert Rivera (Ciudadanos).Bild: Bernat Armangue/AP/TT
Katalonienkrisen har återigen stått i centrum för debatten när Spanien nu går till val för andra gången i år. Premiärminister Pedro Sánchez, som är ledare för socialdemokratiska PSOE, har under valspurten skruvat upp retoriken gentemot de katalanska separatisterna i hopp om att stjäla väljare från de borgerliga partierna.
Sánchez lovar lagändringar som skulle göra det direkt straffbart att anordna självständighetsomröstningar utan tillstånd, så som skedde i Katalonien hösten 2017.
PSOE-ledaren, som kom till makten 2018 med stöd av separatistiska katalanska parlamentsledamöter, har fått hård kritik från borgerliga Partido Popular (PP) och Ciudadanos, samt det växande extremhögerpartiet Vox, för sin hantering av den senaste protestvågen i Katalonien.
Ciudadanosledaren Albert Rivera har krävt att Madrid återställer ordningen genom att, liksom 2017, upphäva regionens självstyre och sparka dess ledare Quim Torra.
Vox ordförande gick ännu längre i en av slutdebatterna i veckan, där han krävde att Torra ”grips, beläggs med handfängsel och ställs inför domstol”.
De pågående protesterna i Katalonien bröt ut i mitten av oktober efter att nio ledare från den katalanska separatiströrelsen dömdes till fängelsestraff på mellan 9 och 13 år. Bilder på radikala demonstranter som kastar sten och brandbomber mot polisen tycks ha bidragit till en viss ökning i stödet för högerblocket under valspurten.
Genom att tävla om de separatistfientliga rösterna har Sánchez distanserat sig ytterligare från vänsterpartiet Unidas Podemos, med vilket PSOE misslyckades att nå en koalitionsuppgörelse efter det senaste valet i april. Dess ledare Pablo Iglesias vidhåller att det enda sättet att lösa krisen är genom en dialog med separatisterna.
Politisk instabilitet har rått i Spanien sedan valet i december 2015 då nykomlingarna Ciudadanos och Unidas Podemos tog plats i parlamentet vilket gjorde slut på tre decennier av dominans för PSOE och PP. Det har visat sig svårt för partierna att nå nödvändiga uppgörelser i det nya fragmenterade politiska landskapet.
Och enligt opinionsmätningarna ser läget ut att bli i stort sett detsamma som efter valet i april. Trots flera månader av förhandlingar lyckades Sánchez inte nå någon överenskommelse om en koalitionsregering eller ett fungerande minoritetsstyre, vilket fick honom att utlysa söndagens nyval.
PSOE är alltjämnt största parti men ser ut att tappa några av sina 123 mandat i parlamentet – och är därmed långt ifrån de 176 mandat som krävs för egen majoritet. PP och Vox spås öka, medan Ciudadanos och Unidas Podemos väntas göra ett svagare val än i april.
Enligt en del opinionsmätningar har upp till en tredjedel av väljarna in i det sista varit osäkra på vilket parti de ska rösta på. Det kan öppna för överraskande resultat på söndag.
Men med största sannolikhet måste någon form av obekväm allians slutas om Spanien ska få en ny regering.
Gå till toppen