Förra året såldes varor för hundratals miljarder kronor under den kinesiska shoppinghögtiden singeldagen. Den allt större köpfesten kommer lägligt för regimen som försöker skifta landets ekonomi mot konsumtion, enligt en kinakännare.
Förra året såldes varor för hundratals miljarder under den kinesiska shoppinghögtiden singeldagen. Bara det kinesiska e-handelsbolaget Alibaba sålde för rekordsumman 280 miljarder kronor.
– Det handlas galet mycket, säger Karl Hallding, Kinaexpert och miljöforskare på Stockholm Environment Institute.
Samtidigt som handeln ökar arbetar Kinas regim med att ställa om mot en mer konsumtionsinriktad ekonomi.
– Man satsar stenhårt på att skapa inhemsk konsumtion för att driva ekonomin. Det som vi ser som det ekonomiska undret i Kina under 00-talet har varit en ekonomi totalt dopad på investeringar i tung industri, säger Karl Hallding.
Den tunga industrin står nästan för en tredjedel av Kinas ekonomi, men enligt Karl Hallding går den på överkapacitet.
– Man har investerat i grejer man inte kan sälja eller som måste säljas till underpris. Här gäller det att skapa en konsumtionsdriven ekonomi i stället för en investeringsdriven ekonomi. Då passar singeldagen bra in, frågan är hur regisserat det är av kommunistpartiet. Åtminstone går det hand i hand med det regimen vill se, säger han.
För amerikanska företag är det inte säkert att singeldagen leder till klirr i kassan i Kina. Enligt tidningen South China Morning Post, som ägs av Alibaba-gruppen, tänker 78 procent av konsumenterna i Kina bojkotta amerikanska produkter.
– Det handlar om växande patriotism och nationalism i Kina. Det blir mer och mer spänt mellan USA och Kina. Handelskriget är bara toppen av ett isberg så jag skulle inte bli förvånad om bojkotten skulle märkas, säger Frédéric Cho, fristående Kinarådgivare.
Att singeldagen fortsatt att växa år efter år är ett tecken på att det är konsumtion som driver Kinas ekonomi, enligt Frédéric Cho.
– Det visar även att Kina inte alls är så beroende av utrikeshandel som Trump tror, säger han.
Fortsatt succé för shoppinghögtiden ger också Kinas regim en chans till att peka på framsteg, enligt Cho.
– Det blir en manifestation med symbolvärde där konsumtionens växande betydelse visas. Blir det en ökning även i år kan regimen ta tillfället i akt och säga: här ser ni frukterna av våra reformer och vårt öppnande av ekonomin.
FaktaKinas ekonomi
Kina har sedan slutet av 70-talet gått från en hårt statskontrollerad planekonomi till ett land vars ekonomi har alltmer marknadsinslag. Med sin befolkning på 1,4 miljarder är landet världens näst största ekonomi och har de senaste åtta åren stått för runt 30 procent av den globala tillväxten.
Den snabba ekonomiska utvecklingen har fått positiva effekter. Landet väntas nästa år nå målet om att utrota absolut fattigdom, så som det definieras av landets ledning. Samtidigt lever i dag över en femtedel av befolkningen på mindre än motsvarande drygt 50 kronor om dagen.
Tillväxttakten i Kina är långt ifrån det tvåsiffriga snitt som gällde årligen mellan 1981 och 2007. Förra året växte ekonomin med 6 procent – den lägsta noteringen sedan 1992. Den senaste femårsplanen har också ett betydligt lägre tillväxtmål och är mer inriktad på kvalitet än kvantitet.
Källor: Världsbanken, BBC, UI/Landguiden.
