Handelskriget är på väg att slå sönder det globala handelssystemet och skapa regionala handelsblock, varnar Världsbankens chefsekonom Pinelopi Koujianou Goldberg. – Det är ett tänkbart scenario, säger hon.
Yale-professorn Pinelopi Koujianou Goldberg är bekymrad. Det talas om en preliminär och partiell handelsuppgörelse mellan Trumpregeringen och Kina. Men Goldberg har efter snart ett år som chefsekonom för Världsbanken svårt att se något ljus i tunneln när det gäller handelskonflikterna i världen.
Som de flesta ekonomer tog hon inte Donald Trumps prat om tullar inför presidentvalet 2016 på allvar.
– Och när sedan tullarna kom trodde jag att det var något tillfälligt, att de skulle avvecklas snabbt. Men i stället har handelskonflikterna eskalerat. Så nu är jag inte säker längre, säger hon till TT i samband med ett Stockholmsbesök.
– Och det är just det som är poängen. Jag är inte säker längre och det är det ingen som är. Det är det som är den värsta effekten, att ingen vet vad som ska hända. Detta kan få stora negativa konsekvenser, tillägger hon.
Tullarna i sig har ganska små effekter på världsekonomin, enligt Goldberg. Men den utbredda osäkerheten om vad som kommer att gälla efter nästa inlägg på det sociala nätverket Twitter från president Donald Trump slår hårt mot investeringar. Detta är en huvudförklaring till att årets globala tillväxt fallit till cirka 3 procent, den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008–2009.
– Investerare gillar inte osäkerheten, säger Goldberg.
Både USA och Kina har förlorat på handelskriget, inte minst amerikanska konsumenter, enligt Världsbanksekonomen.
– Och ironiskt nog befolkningen med stor jordbruksproduktion, säger hon och pekar på hur motåtgärder från både EU och Kina riktats in mot just denna sektor.
För utvecklingsländer är konsekvenserna av handelskriget också överlag negativa, med vissa undantag. För länder som Vietnam, som till följd av nya handelshinder har fått ta över produktion som tidigare låg i Kina, kan handelskriget ha inneburit ett plus. Men överlag slår det hårt mot de fattigare delarna av världen i form av minskade utländska investeringar.
– Detta är troligen den del av världen som har mest att förlora, säger Goldberg.
Hon påminner om att många utvecklingsländer dras med stora skuldberg i dollar och underskott i statsfinanserna, som begränsar utrymmet att hantera ekonomiska motgångar.
– Sannolikheten för att det ska bli en global finanskris är inte särskilt stor. Men det är troligt att enskilda mindre länder får allvarliga problem, säger hon.
Under ytan på handelskriget döljer sig samtidigt infekterade frågor som Kinas hantering av statliga subventioner till företag, patent- och upphovsrätt samt omstridda mekanismer för tekniköverföring till kinesiska företag som Goldberg har svårt att se några enkla lösningar på.
Detta bidrar enligt Goldberg till att öka risken för ett extremt scenario där världsmarknaden delas upp i regionala handelsblock.
– Det kan hända. Jag tror att om vi fortsätter på det spår vi befinner oss kan det bli så om några år.
En sådan utveckling skulle tvinga fram en enorm omställning, särskilt för alla multinationella europeiska och amerikanska företag med gränsöverskridande produktions- och affärsmodeller, varnar hon.
– Det är inget som händer över natten. Det kommer att ta tid, men det är ett tänkbart scenario.
FaktaHandelskriget i korthet
Donald Trump sade att han skulle slå till med tullar och handelshinder mot Kina redan sommaren 2016, under sin kampanj inför presidentvalet i november samma år. Han beskrev då Kinas inträde i Världshandelsorganisationen WTO 2001 som "den största jobbstölden genom tiderna".
Som president inledde Trump sedan vad som kom att utvecklas till ett handelskrig mellan världens två största ekonomier – USA och Kina – med tullar på tvättmaskiner och solpaneler i januari 2018.
Sedan våren 2018 har konflikten eskalerat, bland annat med USA-tullar på kinesiska varor för 250 miljarder dollar och hot om att dessa ska höjas. Trump har även hotat att införa tullar på resten av Kinas export till USA också.
Kina har svarat med motåtgärder, men har generellt betydligt mindre import från USA att lägga tullar på.
Trumpregeringen har även infört importtullar för stål- och aluminium, som bland annat slagit mot EU. Trump har även hotat EU, Japan och Sydkorea med biltullar. Åtgärderna har besvarats av tullar på USA-varor från EU, som även anmält USA-tullarna för prövning hos WTO.
USA har hävdat att tullarna är tillåtna då det handlar om att hantera hot mot landets säkerhet.
