Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Presidentavgång kastar Bolivia in i osäkerhet

Trycket från demonstranterna, polisen och militären blev för hårt för president Evo Morales. Hans avgång betyder dock inte att eran Morales är över, tror en Latinamerikaexpert som framhåller betydelsen av en fredlig process mot en ny regering.

Demonstranter firar efter beskedet om Evo Morales avgång. Arkivbild.Bild: Juan Karita/AP/TT
Omvärldens reaktioner på händelseutvecklingen i Bolivia är splittrad. Ideologiska vänner till Evo Morales beskriver hans avgång som kuppartad, medan andra uttrycker en oro för det våld som följt i protesternas fotspår.
Morales påpekade själv i samband med sin avgång att han vill undvika att situationen spårar ur.
– Det var verkligen inte givet att han skulle avgå, i alla fall inte för mig. Men när militären säger att man inte vill följa regeringen har han inget val, säger Andrés Rivarola, föreståndare för Nordiska Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet.
Militären har en stark ställning i Bolivia och har genom åren fällt flera regeringar.
Missnöjet med den mångårige presidenten Morales grundar sig inte så mycket i hans politik, som i mångt och mycket stärkt Bolivia. Fattigdomen har halverats och inkomstklyftorna minskat. Men bara för att det går bättre betyder det inte att väljarna slutar att klaga, säger Rivarola och lyfter framför allt fram landets poliskår, som känner sig åsidosatt i förhållande till militären.
– Det här missnöjet har sedan spätts på av att han gick emot resultatet i en folkomröstning, som gjorde att han inte kunde ställa upp i ett nytt val. Valmyndigheten gav honom förvisso stöd, men det där har irriterat många.
Att hans seger i valet för drygt tre veckor sedan nu kantas av anklagelser om fusk gör inte väljarna mer välvilligt inställda. Missnöjet har rört upp våldsamma känslor som Morales motståndare på söndagen tog ut genom att sätta eld på flera regeringsmedlemmars bostäder.
Våld är inte ovanligt i samband med politisk turbulens i Bolivia. Liknande scener utspelade sig för mer än femton år sedan då Evo Morales representerade ursprungsbefolkningens och lantbrukarnas missnöje med regeringen. Då anklagades polisen för att använda övervåld mot demonstranterna. Den här gången har däremot delar av poliskåren ställt sig på demonstranternas sida.
Om våldsamheterna kommer att fortsätta är svårt att säga, enligt Andrés Rivarola. Oavsett måste tomrummet efter Morales avgång fyllas på något sätt och den tidigare presidenten har själv öppnat för nyval.
Att han mer eller mindre tvingades bort från makten innebär inte att Morales är uträknad i ett eventuellt nyval, tror Rivarola. Men för att kunna hålla ett ordnat val behöver våldet upphöra.
– Det vore det allra bästa för landet. Därför hoppas jag att han (Morales) inte behöver gå i exil utan att han och alla andra politiska alternativ får möjlighet att uttrycka sig. Det är det man vill i en demokrati, säger Andrés Rivarola.
Fakta

Evo Morales

Morales tid vid makten föregicks av över två år av politisk oro. Gnistan tändes i september 2003 då planerna på en gasledning genom Chile presenterades. Protesterna som följde tvingade den sittande presidenten Gonzálo Sánchez de Lozada att avgå.

2005 blossade protester åter upp. Rörelsen MAS med Evo Morales i spetsen krävde då bland annat social rättvisa för ursprungsbefolkningen och ett förstatligande av hela olje- och gasindustrin. Protesterna ledde till ett nyval som Morales till slut vann.

Som president har Morales fört en vänsterinriktad politik med fokus på en ekonomisk omfördelning och ett ökat statligt ägande. Trots kriser, som bland annat handlat om regionernas självstyre, har han blivit omvald två gånger sedan vinsten 2005.

Fakta: UI/Landguiden

Gå till toppen