Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Över 400 svenska barn dör i magen varje år

Individuellt bedömda mammor kan vara en väg att rädda fler barn inför förlossning. Det menar Lundaforskaren Karin Källén, som har undersökt dödfödslar i hela landet.

Dödfödslar är ovanliga, även om Sverige tidigare har legat bättre till jämfört med andra länder. Det är 25 procents högre risk i Skåne än i Stockholm att barnet dör i magen.Bild: Linda Axelsson
Förra året dog fler svenska barn i magen, 442, än året innan då det var 399. Det blir knappt fyra per tusen födslar. Detta enligt statistik från Statistiska centralbyrån. Som dödfödda räknas de som föds utan livstecken efter den 22:a graviditetsveckan. Varje år föds mellan 115 000 och 120 000 barn i Sverige.
Risken för dödföddhet varierar mellan Sveriges regioner. Den är till exempel 25 procent högre i Region Skåne än i Stockholm. Det visade en utredning för perioden 2008-2016 som Karin Källén, professor i klinisk epidemologi vid Lunds universitet, har gjort för Socialstyrelsen.
Orsakerna till dödföddhet är till stor del oklara, men forskningen har visat på en del riskfaktorer, som högt BMI hos mamman, tidigare missfall och äldre förstföderskor (ökande risk från 25 års ålder).
– Det kan vara bra med mer individuella prognoser. Som det är nu blir alla kvinnor behandlade lika, säger Karin Källén.
Helsingborgs lasarett jobbar redan med att identifiera riskgraviditeter, bland annat erbjuds igångsättning för förstföderskor över fyrtio år, mammor med diabetes eller högt BMI och vid tvillingfödslar. Statistiskt sett ligger Helsingborg bättre till de fem senaste åren än landet i övrigt.
– Det låter som ett vettigt arbetssätt. Men det är svårt att statistiskt säkerställa vilka riskfaktorer som finns, eftersom dödfödslar gudskelov är ovanliga, säger Karin Källén.
Hon tillägger att det också gäller att tänka till i förväg kring konsekvenserna av nya riktlinjer. Sjukvårdspolitiker måste vara beredda på att fler insatser ger ökade kostnader.
Till exempel gjordes i Malmö och Lund under en period extra ultraljudsundersökning i vecka 32 för att bedöma fostrets tillväxt. Dubbelt så många tillväxthämmade än tidigare hittades. Eftersom flera faktorer påverkar, kan man inte säga att dubbelt så många också räddades. Men i vissa fall kan en bebis som inte växer som den ska i magen räddas med igångsättning.
– Det går inte bara att införa en extra undersökning utan att man sedan vet vad man ska göra med den kunskapen, säger Karin Källén.
Förra hösten inträffade fler fall än vanligt av fosterdöd på Skånes universitetssjukhus, Sus, i Malmö som även har anmält till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Under perioden var dödstalet uppe i 5,7 per 1000 födda barn, för att nu åter vara ungefär tre som även är Helsingborgs nivå.
Läs också Deras dotter dog en vecka innan hon skulle födas
Läs också Tre fall där barnen dog i magen Lex Maria-anmäls
Läs också Skillnader i dödfödslar över landet
Läs också Hennes barn dog i magen när förlossningen inte sattes igång
Fakta

Därför dör barn i magen

Räknat efter den 22:a graviditetsveckan dör i snitt fyra barn per 1000 födda i Sverige. Risken ökar om mamman:

Har haft tidigare missfall.

Har högt kroppsmasseindex (BMI).

Är äldre (ökande risk från 25 år), särskilt om det är första barnet.

Har låg utbildningsnivå.

Är född i Mellanöstern eller Afrika söder om Sahara.

I 40 procent av fallen, enligt internationell forskning, vet man inte varför barnet dör i magen.

Möjliga orsaker är:

Infektioner.

Moderkakan fungerar inte eller lossnar från livmodern.

Sjukdomar hos mamman.

Missbildningar.

Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.
Gå till toppen