Oppositionspolitikern Jeanine Áñez har tagit plats som Bolivias interimspresident. Men oroligheterna i huvudstaden La Paz trappas upp på nytt – och den avgångne presidenten Evo Morales säger att han förr eller senare kommer att återvända och återställa lugnet.
Áñez utropade sig till landets ledare inför en närmast tom senat, sedan Morales majoritetsägande socialistparti Mas valt att bojkotta kongressen och många ledamöter hade svårt att ta sig dit.
Som andre vice talman var hon näst på tur att ta över, då flera av Morales allierade valde att avgå samtidigt som honom, efter att den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS pekat på stora oegentligheter vid valet för några veckor sedan.
Áñez lovar att utlysa val så fort som möjligt och framträdde senare på balkongen till regeringspalatset där hon, i presidentbeklädnad och med en bibel i handen, talade inför anhängare.
Tre kvarter bort sköt polis tårgas när det uppstod våldsamheter mellan säkerhetsstyrkor och Morales-anhängare som försökte närma sig presidentpalatset.
Hundratals demonstranter marscherade in i huvudstaden från närliggande El Alto, många med ursprungsbefolkningarnas färgglada flaggor.
Evo Morales, som befinner sig i exil i Mexiko efter att han meddelade sin avgång i söndags, avfärdar Áñez maktövertagande och uppmanar till en nationell dialog för att komma till rätta med krisen.
– Om folket ber mig så är vi beredda att återvända för att återställa lugnet i Bolivia, säger han på en presskonferens i Mexico City, där han på nytt beskriver skeendena i hemlandet som en kupp och uppmanar FN att ingripa å hans vägnar.
– Vi kommer att återvända, förr eller senare. Ju förr desto bättre, säger han.
Ett av Jeanine Áñez första beslut var att utse en ny befälhavare för den bolivianska militären. Det var när militären ställde sig bakom avgångskraven som Evo Morales valde att lämna sin post. Sedan dess har soldater skickats ut på gatorna för att assistera polisen i stävjandet av oroligheterna.
Under onsdagen arbetade många soldater med att ta bort de barrikader som blockerat flera av landets största vägar de senaste veckorna. Vid sidan av detta öppnade många butiker och banker som länge hållits stängda.
– Vi gör allt vi bara kan för att allt ska bli som vanligt igen, säger polischefen Yuri Calderon, som också säger att mindre polisstationer på olika håll i landet har stuckits i brand och härjats av Morales-anhängare.
Samtidigt finns det uppgifter om poliser som lämnat sina tjänster för att sälla sig till Morales-sympatisörernas led.
Hittills har totalt sju människor dödats, varav fyra efter att ha blivit skjutna, i samband med oroligheter efter det omstridda valet den 20 oktober, uppgav justitiekansler Juan Lanchipa på tisdagen.
Enligt det officiella valresultatet vann Morales, som ställde upp för en kontroversiell fjärde mandatperiod, med de tio procentenheters marginal gentemot tvåan som krävs för att slippa en andra valomgång.
Men misstankar om fusk – som bland annat grundade sig i en abrupt paus i rösträkningen – utlöste protester som skakat landet i flera veckors tid. Sedan protesterna inte visade tecken på att stillna bjöd Evo Morales in den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS att granska valet. I sin preliminära rapport i söndags skrev organisationen att den funnit tydliga tecken på manipulation.
Det fick Morales att lova ett nytt val och en omstrukturering av landets valmyndighet, men när även militären uppmanade honom att avgå gjorde han det.
Sveriges utrikesdepartement avråder svenskar från att resa till Bolivia såvida det inte är nödvändigt, enligt ett beslut som fattats på onsdagen.
UD hänvisar till det försämrade säkerhetsläget och avrådan gäller tills vidare, meddelas via departementets
hemsida.
FaktaBakgrund: Evo Morales
Vänsterpolitikern Evo Morales (född 1959) valdes till president i december 2005. Han blev då den förste på posten från ursprungsbefolkningen, som är i majoritet i landet men som länge varit marginaliserad och utsatt för diskriminering.
Morales, som leder partiet Rörelse för socialism (Mas), hade före valet i oktober valts om två gånger med klar majoritet, 2009 och 2014.
Genom ett ökat statligt inflytande över landets naturtillgångar lyckades Morales öka statens inkomster vilket möjliggjort satsningar på sociala program och infrastrukturprojekt. Under hans tid vid makten har Bolivia upplevt stadig ekonomisk tillväxt och klyftorna har minskat, vilket gett honom starkt stöd bland fattiga och ursprungsbefolkningen.
Av sina kritiker har Morales bland annat anklagats för maktfullkomlighet. När han 2016 förlorade en omröstning om att ändra landets konstitution för att kunna ställa upp för en ytterligare mandatperiod vände han sig till landets författningsdomstol. Domstolen, vars domare av många ansetts vara lojala med regeringen, gav honom grönt ljus att kandidera på nytt trots att grundlagen bara tillåter två mandatperioder.
Motståndarna har också anklagat honom för att låta korruptionen breda ut sig.
FaktaBolivia
En militärkupp 1964 följdes av en period av odemokratiskt styre. Under 70-talet ökade förtrycket och alla partier och fackförbund förbjöds. Efter en period med nya kupper och ekonomisk kris återupprättades demokratin 1982.
Men läget förblev politiskt, socialt och ekonomiskt instabilt. Växande klyftor och omstridd gasutvinning ledde till våldsamma massprotester i början av 2000-talet. I orons spår valdes bondeledaren och socialisten Evo Morales till president 2005. Han styrde Bolivia i 14 år, längre än någon tidigare president, till den framtvingade avgången i november 2019.
Bolivia har drygt elva miljoner invånare och en större andel ursprungsfolk bland invånarna än något annat land i Sydamerika. Landet är mer dubbelt så stort som Sverige och har stora naturtillgångar i form av naturgas, olja och mineraler. Tillväxten har varit god de senaste 15 åren, men Bolivia är ändå ett av Sydamerikas fattigaste länder med starkt biståndsberoende och eftersatt jordbruk.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet
