Det är ett tomrum som är svårt att fylla. Vi alla, arbetskamrater, patienter och friskvårdare minns med glädje Mats otroliga lugn när han gick omkring i träningshallen som en stor nallebjörn och peppade sina patienter samtidigt som han även kunde ge en hjälpande hand till friskvårdarna.

I sin profession som sjukgymnast så var han seriös och alltid villig till vidareutbildning vilket gjorde honom bred i sin kunskap. Dessa kunskaper som han besatt kom alla hans patienter till del.

Mats var en tävlingsinriktad person och han älskade att få vinna oavsett om det handlade om golf eller någon annan tävling. När vi hörde ett kluckande skratt i korridoren visste vi att Mats hade vunnit mot någon kollega i quiz.

Nu när vi går förbi hans rum så öppnas inte dörren längre och den alltid lika glada och positiva kollegan kommer aldrig mer ut på väg till sina patienter som älskade honom. Detta är så främmande och overkligt och väldigt svårt att ta in.

Vi på kliniken måste inse detta faktum och samtidigt vara tacksamma för alla år vi har fått möjlighet att få ha honom som kollega och lära känna honom och hans humoristiska sida.

Mats var en person som levde som han lärde, han skötte sin hälsa och tränade regelbundet och stressade aldrig.

Som en tröst för oss alla är att vi har haft förmånen att få lära känna en fin person som aldrig satte sig själv i första rummet, utan såg alltid till andras bästa utan några förbehåll.

Han är saknad.

I en stund som denna går våra tankar till hans familj.

För arbetskamraterna på Aktiv Rehab