Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Autonoma vapensystem är inte något som väntar i framtidens krigföring. De används idag.”

Det går inte att förbjuda en teknisk utveckling som redan är här, skriver David Bergman och Carl Bergqvist, ledamöter i Kungliga krigsvetenskapsakademien.

Det är inte första gången som någon velat förbjuda en viss typ av vapen. Påven Urban II försökte bannlysa armborstet år 1097 e Kr. Vapnet ansågs omoraliskt eftersom det var för kraftfullt, skriver artikelförfattarna.Bild: Jens Mohr
Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) och utrikesminister Ann Linde (S) anser att autonoma vapen är oförenliga med folkrättens krav och förklarar att regeringen arbetar för att FN ska förbjuda autonoma vapen (Aktuella frågor 3/11). Men deras argumentation är orealistisk och bygger på felaktiga förutsättningar.
Autonoma vapensystem, vapen som har förmåga att komplettera mänskliga beslut när det gäller vilka mål som ska bekämpas, är inte något som väntar i framtidens krigföring. De används idag.
Det fartygsbaserade luftförsvarssystemet Aegis som används av bland annat USA, Norge, Spanien, Australien och Japan introducerades på 1980-talet.
Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet Iron Dome och den tyska motsvarigheten Mantis som använts för att skydda baser i Afghanistan är liknande system som nyttjat än högre grad av autonomi.
Det finns fler exempel såväl på land, till havs som i luften. Flera av vapnen används främst i försvarssyfte. Men till exempel luftförsvarssystem på fartyg utvecklas för att bli allt mer autonoma,fristående från aktivt beslutsfattande vid varje bekämpning,för att kunna möta hot från semiautonoma sjömålsrobotar snabbare och bättre än vad en människa kan göra.
Autonomi när det gäller vapen, förmågan att agera på egen hand, är inget absolut begrepp. Man pratar om ett systems grad av autonomi, och hur den bäst kompletterar mänskligt beslutsfattande.
En militär befälhavare kan med rätt använda autonoma vapensystem skydda sina underställda samt få bättre kontroll av omgivningen och precision i de insatser som genomförs.
Precis som utvecklingen av allt mer självkörande bilar kan bidra till att minska antalet olyckor i trafiken kan autonoma vapensystem bidra till att minska både de stridande sidornas militära förluster och civilbefolkningens lidande genom att minska antalet mänskliga misstag i krig och konflikter.
Isabella Lövin och Ann Linde har rätt i att den moderna tekniken när det gäller krigföring inte längre är förbehållen stater. De komponenter som idag behövs föratt föra krigär allmängods och inte särskilt dyra. Drönarteknologi som för 20 år sedan var förbehållen stormakter är nu tillgänglig för vem som helst. Men terrorister har tyvärr sällan låtit sig begränsas av folkrätt eller förbud.
Det här är inte första gången som någon velat förbjuda en viss typ av vapen. Påven Urban II försökte bannlysa armborstet år 1097 e Kr. Vapnet ansågs omoraliskt eftersom det var för kraftfullt och kunde göra det för enkelt att döda. Påven undertecknade ett förbud men bannlysningen lyckades inte. Än så länge har försöken att bannlysa autonoma vapensystem inte gått bättre. När länder som Kina, Ryssland och USA driver utvecklingen är en FN-konvention som går tvärtemot deras ambitioner högst osannolik.
Det finns absolut anledning att ifrågasätta hur man ska se på autonoma vapensystem, till exempel när det gäller vem som är ansvarig när ett autonomt system dödar. Skaparen, programmeraren, befälhavaren? Anledningen till att olika personer ofta kommer fram till skilda svar och har olika syn på vapensystemens folkrättsliga status beror sannolikt på att de tolkar dem med föråldrade regelverk och att inga specifika traktat finns för att reglera autonoma vapen.
När det gäller autonoma vapensystem har tekniken utvecklats långt snabbare än människors förmåga att omfamna innebörden av utvecklingen. Men väldigt få tekniska genombrott i mänsklighetens historia har gått att göra ogjorda.
Så istället för att förorda ett förhastat förbud för en teknik som redan är här vore en bättre strävan att reglera det militära användandet och vem som bär ansvaret när autonoma vapensystem används.
David Bergman och Carl Bergqvist, ledamöter i Kungliga krigsvetenskapsakademien.
Gå till toppen