Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Heidi Avellan: Rena kinesiskan om det fria ordet.

Ambassadör Gui Congyou.Bild: Jonas Ekströmer/TT
Kinas ambassad bidrar med den perfekta illustrationen av varför Tucholskypriset behövs. Starka makter hotar det fria ordet. Försvaret kräver mod.
I grunden är det enkelt:
Det är inte Kina som bestämmer vem Svenska Pen ska ge yttrandefrihetsutmärkelser till. Det är inte Kina som bestämmer vem som delar ut priset. Det borde inte ens bekomma en stormakt som Kina. Mittens rike kunde helt enkelt strunta i detta. Inte låtsas om det.
Istället morrar draken.
Snarstucket. Åter en gång. Och hotar med ”konsekvenser” om den svenska regeringen deltar när Tucholskypriset delas ut till Gui Minhai – i hans frånvaro, då, eftersom stormakten håller honom fängslad, utan rättegång.
För det fria ordet svider.
Den svenske medborgaren Gui Minhai var tidigare förläggare av regimkritisk litteratur i Hongkong. Han försvann när han var på semester i Thailand för drygt fyra år sedan. Först greps han för en påstådd gammal trafikförseelse, men sedan har anklagelserna trappats upp. Han har tvingats att framträda i statlig tv för att där fördöma Sverige och ”bekänna” ett påstått trafikbrott.
Sedan: tystnad.
"Konsekvenser"? Ett hot att ta på allvar – Kina blir allt mer aktivistiskt utomlands och när Liu Xiaobo fick Nobels fredspris 2010 för sin ”långa och våldsfria kamp för centrala mänskliga rättigheter i Kina” följde sex års politisk iskyla mellan Kina och Norge.
Det kan bli frostigt också för Sverige.
Om kulturminister Amanda Lind (MP) närvarar vid prisceremonin så portas hon från Kina. Det gäller också statsminister Stefan Löfven (S), säger Gui Congyou till TT.
Men Amanda Lind ändrade sig inte om prisutdelningen efter hoten.
”Det är givetvis allvarligt, och vi har framfört till kinesiska företrädare att vår syn ligger fast på att Gui Minhai självklart ska friges och att yttrandefrihet råder i Sverige”, sade hon till TT: Svenska Pen ska givetvis kunna dela ut det här priset till vem de vill och fritt från påverkan.
Fattas bara annat. En hyllning till yttrandefrihet kan inte hanteras på något annat sätt. En rättsstat kan inte agera annorlunda när någon hålls fängslad utan rättegång. En stingslig stormakt får inte diktera villkoren.
När Kina trampar på mänskliga rättigheter måste Sverige stå upp för dem.
Kinas Sverigeambassadör Gui Congyou säger att svenskarna inte kommer undan med det här, ”en del människor i Sverige ska inte förvänta sig att kunna känna sig lugna efter att ha sårat det kinesiska folkets känslor och den kinesiska sidans intressen".
Det låter snurrigt, men är alltså vad han säger i en intervju på ambassadens hemsida, en intervju som uppges vara gjord av en reporter på Sveriges Radio. Redan när pristagaren offentliggjordes förra veckan möttes beskedet med hård kritik från Kinas ambassad och Svenska Pen hotades med konsekvenser. Nu tycks hela svenska folket omfattas. Ambassaden kallar prisbeslutet fars och villfarelse – och menar att priset tilldelas Gui Minhai mot hans egen vilja.
Reportern ber ambassadören vara mer specifik om konsekvenserna.
”För det första kommer bilden av Sverige bland 1,4 miljarder kineser att skadas. För det andra kommer de normala utbytena och samarbetet att försvåras allvarligt”, svarar han.
Maktspråk. Som visar att yttrandefrihetspriset behövs. Det fria ordet lever farligt – just för att det svider.
Det här en opinionstext från ledarredaktionen. Tidningens politiska hållning är oberoende liberal.
Gå till toppen