Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Carolina Söderholm: Ida Adler, Christina Ödlund och Fredrik Söderberg gör konst som vill synliggöra och förstå

Väcker fler frågor än den ger svar och blir därför så djupt fascinerande.

Installation från utställningen ”Morfologi”, Ida Adler på Galleri Rostrum i Malmö.Bild: Ida Adler
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
Koraller och bergskristaller, inre organ och rymdvarelser. Ida Adlers skulpturer får mina associationer att löpa från blodomlopp och undervattensvärldar till fjärran solsystem. På Galleri Rostrum rör hon sig mellan mikrokosmos och makrokosmos. Det är svårt att säga exakt vad som utspelas i hennes bildvärld. Men överallt pågår ett skeende. Det droppar och rinner, sväller och tätnar. Här och var, som i målerisviten "Evolution", framstår studierna snudd på vetenskapliga, som hade hon använt ett mikroskop eller teleskop.
Genom historien har människor sökt ordning och skapat systematik. Ofta har de tagit bilden till hjälp i sin strävan att definiera och klassificera, där kartor har tecknats över såväl stjärnhimlen som kroppens anatomi och landskapets topografi. I fältstudier och på expeditioner har tecknarens penna, målarens pensel och efterhand fotografens kamera varit oundgängliga redskap. Det är en lång och livskraftig tradition som Adler förhåller sig till i utställningen ”Morfologi”. Titelns begrepp kommer från grekiskans morphe som betyder form, och logia för lärande. Denna formlära kan syfta på språkvetarens studie av ordens struktur, hur de bildas och böjs. Inom biologin utgör läran om former ett sätt att förstå vad i anatomin som förenar och skiljer olika organismer åt. Ständigt denna mänskliga vilja att syna delar och processer, blottlägga och förstå.
”Plant perception 1 & 2” av Christine Ödlund. Ställs ut på Kristianstads konsthall.Bild: Christine Ödlund
Kanske är det inte så märkligt att vetenskap och mystik går hand i hand när moderniteten bryter fram kring det förra sekelskiftet? För hur ska man begripa elektricitet, radiovågor och röntgenstrålar, dessa krafter och signaler som är omöjliga för blotta ögat att se? På Kristianstads konsthall målar Christine Ödlund och Fredrik Söderberg med akvarellens lätta penseldrag fram en tid i omvandling. I Ödlunds magnifika porträtt grunnar teosofins förgrundsgestalt, Madame Blavatsky, på väteatomens beskaffenhet. Insvept i cigarettrökens slingor och atomära modeller tycks hon urskilja hur allt genom teosofin hänger samman; materia och ande, människa och universum, där Darwins evolutionslära möter österländsk reinkarnationstro och mysticismens ritualer och andliga sfärer.
Christine Ödlund, aktuell också i utställningen ”Sensing nature from within” på Moderna museet i Malmö, har i samarbete med forskare länge intresserat sig för växternas inre liv och förmåga till kommunikation. På konsthallen i Kristianstad blir jag stående framför de intrikata bilder som visar hur brännässlan som ställs inför ett yttre hot varnar sina fränder. Det är kunskap som hon sedan omvandlar till musikaliska partitur och lika precisa som fantasieggande diagram. Andra gånger låter hon växtpigment, från bland annat havtorn, indigo och johannesört, sluta sig för blicken i abstrakta formspel med drag av vapensköldar och hemlig symbolskrift.
”A visit to Godenholm” av Fredrik Söderberg. Ställs ut på Kristianstads konsthall.Bild: Jean-Baptiste Béranger
Samtidigt nystar Fredrik Söderberg i den längtan åter till naturen som hemsökte delar av den tyska kulturen under 1900-talets första decennier. Med mjuka jord- och grästoner porträtterar han tidens tänkare och filosofer som Martin Heidegger, psykoanalytikern Carl Gustaf Jung och antroposofrörelsens grundare Rudolf Steiner. Från olika håll sökte de alternativ till det moderna samhällets rationella, nyttoinriktade och mekaniserade världsbild. Över mossa och mellan stammar spårar Söderberg ungdoms- och friluftsrörelsen Vanderwogel, vilken senare tvångsanslöts till Hitler Jugend.
Samtidigt ger han sig ut på åkern där deltagarna i tidens idealistiska kollektiv nakna brukade jorden i ett förebådande av hippierörelsens gröna vågen. Med penseln skapar han i denna omfattande akvarellsvit sin egen encyklopedi för hur dragningen till naturen kan kläs i skiftande ideologisk, politisk, utopisk och romantisk dräkt. För den vetgirige ger utställningens texthäfte en rik introduktion.
Även i detta försök att bringa klarhet, och peka på likheter och skillnader hos tidens komplexa idégods, blir formen ett verktyg. Men liksom i Adlers ”Morfologi” behålls hos Ödlund och Söderberg ett prövande anslag i viljan att genom konsten synliggöra och förstå. Utställningen ”Det okända livets psykiska gåtor” väcker fler frågor än den ger svar. Sannolikt är det just därför den framstår så djupt fascinerande.
Fakta

”Morfologi”, Ida Adler, Galleri Rostrum, Västergatan 21, Malmö.

”Det okända livets psykiska gåtor”, Fredrik Söderberg och Christine Ödlund, Kristianstads konsthall, t o m 12/1.

Bild: Galerie Leger
Fakta

Tips

1.

När Björn Wessman målar kärr och vinodlingar sprakar naturen under hans pensel. Den svenska fjällvärlden och sydfranska landsbygden träder fram i saftigt smaragdgrönt, turkos och violett, cerise och brandgult. Hans utställning på Galerie Leger i Malmö (t o m 27/11) är en överdådig hyllning till färgens lyskraft just när det behövs som mest i mörkaste november.

2.

Sugen på fotografi? Höörs konsthall visar ett urval både kända och mer okända bilder ur mästerfotografen Georg Oddners (1923-2007) livsverk, t o m 24/11.

3.

Även modernismens konstnärer lockades av det andliga. Men vilken plats har det i dagens konst? På Skissernas museum i Lund samtalar George Pattison och Max Liljefors, professorer vid Glasgows respektive Lunds universitet, under rubriken ”Concerning the spiritual in art - in modernism and after”, 21/11 kl 19.

Gå till toppen