Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Kommunernas strategi gör att stadskärnornas butiker och shoppare missgynnas.”

Det blir svårt, men är inte för sent, att locka tillbaka handeln till städernas centrum, skriver Johan Anselmsson och Ulf Johansson, professorer i marknadsföring.

I Skåne tappar de största städerna butiker trots extremt goda förutsättningar, skriver Johan Anselmsson och Ulf Johansson.Bild: Bengt Arvidson
Larmrapporterna kring cityhandelns död i Sverige är många. I Skåne tappar de största städerna butiker trots extremt goda förutsättningar. Gynnsam valutakurs, växande turism, nära till ett grannland, inflyttning och att hushållens och företagens ekonomi är bättre än på länge borde var för sig bidra till ökad handel.
De svenska stadskärnorna ändrar karaktär. När det gäller handelns storlek krymper cityhandeln mest. Det som växer är handelsplatser där man måste ha tillgång till bil, som Svågertorp, Nova och Väla Park. Även e-handeln och speciellt de stora utländska e-handelsplatserna som Amazon, växer på stadskärnornas bekostnad.
Sverige och Skåne är nära en tipping point när det blir väldigt svårt att etablera nya butiker i stadskärnorna på grund av att människor inte längre i tillräckligt stor utsträckning beger sig dit, och då butiker, restauranger och företagskontor lämnar stadskärnan.
Mätningar vi gjort visar att handel är bland de mest betydelsefulla faktorerna när det gäller att attrahera invånare och företag till städer. Dessutom är handeln sedan länge en av kommunernas största arbetsgivare. Handeln är också viktig för städernas turism.
När de stora kedjorna flyttar från städernas centrum och unika butiker tvingas lägga ner förblir vissa lokaler tomma medan andra fylls av noviser som vill pröva lyckan med caféer, restauranger, mäklarbyråer eller frisör- och nagelbyggarsalonger.
Men på lång sikt kan caféer och restauranger inte ersätta den magnet och motor som hundratals butiker utgör. Restaurangerna och caféerna kan inte heller bli hur många som helst. Att få ekonomin att gå ihop i dessa konjunkturkänsliga branscher är svårt liksom att ge lika trygga arbetsförhållanden som handeln.
Frågan är också om det är värt tid och ansträngning att ta sig till en stadskärna för att gå på café om det inte kan kombineras med annat. Bank och post är för länge sedan borta och en ny trend verkar vara att även caféer och restauranger flyttar ut till externa handelsplatser, där de blir en del i ett utflyktsmål. McDonalds, Burger King, Pizza Hut har lämnat de skånska stadskärnorna de senaste åren.
För politiker och tjänstemän i kommunerna är handel ofta en känslig fråga. Inte sällan ser de ner på den som något kommersiellt som inte behöver politiskt stöd. Istället gynnar politiker och tjänstemän "finare" saker som uteserveringar, caféer, festivaler och event utan lokal anknytning.
För snart två år sedan frågade vi 800 svenskar vad de ville att deras kommuner skulle förbättra när det gällde handeln i kommunen. Det var betydligt fler som ville se bättre handel i stadskärnan än de som ville se bättre handel utanför stadskärnan, fler restauranger eller caféer där. Enligt 44 procent av dem som svarade var stadskärnan också den viktigaste platsen i kommunen. Bara 10 procent ansåg att tjänstemännen och politikerna gjorde ett bra jobb när det gäller handeln.
Politiker och tjänstemän som säger sig arbeta för ökad handel i stadskärnorna använder sig ofta av sådant som appar, webbsidor, festivaler, upprustning av stadsmiljön, gågator och samverkansorganisationer. Problemet är att det ser bra ut och känns bra, men effekterna är uteslutande negativa och missgynnar lokala handlare. Det blir trängsel, sämre tillgänglighet och dyrare hyror. Samarbetena ger sällan något eftersom det inte finns en lösning som funkar för alla parter. Kommunerna vill ha en avkommersialiserad mötesplats, fastighetsägarna vill ha ut hyror och butiksägarna vill sälja och hålla nere hyrorna. Dessutom är de stora kedjorna sällan delaktiga i samarbetena. De flyttar hellre till den plats som drar mest kunder.
Handel bygger på att göra varor tillgängliga i tid och rum på ett för konsumenten tillfredsställande sätt. Idag är handelsplatser utanför stadskärnorna och e-handel bättre på mycket av detta. Dessutom gör kommunernas strategier att stadskärnornas butiker och shoppare missgynnas.
En annan känslig fråga i sammanhanget är bilarna, konsumentens bästa shoppingredskap. I vår mätning var bättre tillgänglighet med bilen det vanligaste önskemålet när det gäller förbättring av städernas centrum.
Politiker och tjänstemän drivs idag av en vilja att skapa en hållbar miljö och finns det något bättre ställe att visa upp hur duktig man är än i stadskärnorna, till exempel genom att stoppa och gömma bilar från gatorna och etablera gågator?
Men det finns inga entydiga bevis på vilket av e-handel, handel utanför städernas centrum eller i stadskärnor som ger bäst klimateffekt för kommunerna. Framväxten av elbilar, fossilfri diesel och liknande kommer inte att göra politiker och tjänstemän nöjda eftersom deras agerande inte bara utgår från klimatpåverkan utan från att bilarnas närvaro förstör intrycket av staden. Bilarna ska gömmas. Kollektivtrafiken flyttas också från handelsstråken.
Det blir svårt, men är inte för sent, att locka tillbaka handeln till städernas centrum. Politiker och tjänstemän måste se helheten, det vill säga hållbarheten där de inte bara tänker på den synliga miljön utan även på de mindre synliga delarna, som de sociala och ekonomiska delarna i hållbarhetsbegreppet.
Den dag när även inflytelserika politiker och tjänstemän inser att handel har varit – och kan fortsätta vara – en viktig motor för stadskärnorna har ett stort och första steg på vägen tagits.
Johan Anselmsson och Ulf Johansson, professorer i marknadsföring vid Ekonomihögskolan i Lund och verksamma vid Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet.
Gå till toppen