Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Ny teknik kan nu rubba USA:s förmåga att bevara tilliten till dollarn.”

En amerikansk digital valuta kan tvingas vara spårbar för amerikanska myndigheter. Mot en kinesisk digital valuta skulle USA ha mycket mindre möjlighet att ingripa. Det skriver Kenneth Rogoff, professor i ekonomi och offentlig politik vid Harvarduniversitetet i USA.

Facebooks Mark Zuckerberg talar inför den amerikanska kongressen om sina planer för den nya kryptovalutan libra.Bild: Susan Walsh
När Facebooks Mark Zuckerberg nyligen talade om för medlemmarna i den amerikanska kongressen att USA inte har monopol på hur nya betaltekniker ska regleras, hade han i alla fall delvis rätt. Ni må ogilla Facebooks libra, sade Zuckerberg, men en statlig kinesisk digital valuta med globala ambitioner är kanske bara månader från lansering, och den lär ni tycka ännu sämre om.
Zuckerberg överdrev nog när han antydde att en digital kinesisk valuta kan spräcka den amerikanska dollarns massiva dominans inom världshandel och finans – åtminstone i den lagliga delen av ekonomin som är reglerad och beskattas.
USA:s tillsynsmyndigheter har inte bara stor makt över inhemska aktörer, utan över alla som är beroende av dollarmarknaden. Det fick Europa nyligen erfara när USA tvingade europeiska banker att finna sig i omfattande restriktioner i alla affärer med Iran.
USA:s fungerande och likvida marknader, dess starka institutioner och rättsprinciper kommer under lång tid framöver att väga tyngre än Kinas försök att ha den dominerande valutan. Kinas omständliga kapitalkontroll, begränsningarna för utländskt innehav av aktier och obligationer och den generella bristen på transparens i landets finansiella system gör att den kinesiska renminbin är många decennier från att ersätta dollarn i den legala globala ekonomin.
Den svarta ekonomin är en helt annan sak. Globalt vilar den huvudsakligen på skattefusk, kriminalitet och terrorism. Den marknaden är mycket mindre än den legala (kanske en femtedel så stor) men dess följdverkningar är avsevärda.
Frågan är inte vems valuta som dominerar, utan hur man minimerar de ogynnsamma effekterna. En statligt stödd kinesisk digital valuta kan mycket väl få betydelse, särskilt i områden där Kinas intressen inte krockar med Västvärldens.
Enligt gällande regler kan en amerikansk digital valuta i princip tvingas vara spårbar för amerikanska myndigheter. Så om Nordkorea använder den för att betala ryska atomforskare eller Iran för att finansiera terroraktioner skulle de löpa hög risk att avslöjas och eventuellt blockeras. Mot en kinesisk digital valuta skulle USA ha mycket mindre möjlighet att ingripa. Västländer skulle kunna förbjuda den men det skulle inte hindra att den användes i stora delar av Afrika, Latinamerika och Asien, vilket i sin tur skulle skapa en viss efterfrågan också i USA och Europa.
Hur kan det då komma sig att inte redan befintliga kryptovalutor som Bitcoin används? Svaret är att det gör de, men i ytterst liten skala. Lagstiftare runt om i världen har mycket tunga skäl för att begränsa och reglera användningen av kryptovalutor i banker och i detaljhandel. Restriktionerna gör dagens kryptovalutor mycket mindre likvida och begränsar deras värde. En kinesisk digital renminbi kan däremot användas utan problem i den ena av världens två största ekonomier.
När Kina presenterar sin nya digitala valuta lär det ändå vara med förbehållet att en central kontrollinstans tillåter de kinesiska myndigheterna att övervaka alla användare och transaktioner. Facebooks libra är registrerad och under tillsyn i Schweiz. För USA är ett samarbete med Schweiz utan tvivel lättare än med Kina, trots Schweiz långa tradition av transaktioner utan insyn, inte minst när det gäller skatteflykt.
Att libra knyts till dollarn ökar också de amerikanska myndigheternas insyn eftersom all dollar-clearing (åtminstone för närvarande) måste ske genom enheter som lyder under amerikanska bestämmelser. Med tanke på att redan existerande finansiella instrument har fler användningsområden än libra är det svårt att tro på någon större efterfrågan, utom bland dem som absolut vill agera i hemlighet.
Om inte den nya teknikens valutor erbjuder rejält överlägsen teknologi, och inget tyder just nu på det, bör de lyda under samma regelverk som alla andra. Hur som helst har libra satt fart på en rad stora centralbanker som snabbat upp arbetet med att få fram breda digitala valutor för detaljhandeln och – får man hoppas – med att inkludera fler människor i ekonomin.
Kärnfrågorna är statens möjligheter att reglera och beskatta ekonomin i allmänhet och om USA:s regering även fortsättningsvis kommer att kunna använda den amerikanska dollarn för att uppnå politiska mål i omvärlden.
För närvarande har USA ekonomiska sanktioner mot tolv länder. Turkiet fick en snabbsanktion efter att ha invaderat kurdiskt territorium i Syrien, men den hävdes snabbt igen. Sanktionerna mot Ryssland har pågått i fem år.
Ny teknik har stöpt om medierna, politiken och affärslivet, och kan nu rubba USA:s förmåga att bevara tilliten till dollarn så att den kan användas i nationens intresse. Libra är knappast svaret på de förändringar som kommer med statligt sanktionerade digitala valutor från Kina och annorstädes. Just därför måste västvärldens regeringar fokusera på sina motdrag – innan det är för sent.
Kenneth Rogoff, tidigare chefsekonom vid IMF, Internationella valutafonden, professor i ekonomi och offentlig politik vid Harvarduniversitetet i USA.
Översättning: Karen Söderberg
Project Syndicate
Gå till toppen