Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Repliker om H22 och Ibn Rushd.

Detta är ett läsarbrev. Åsikterna är skribentens egna.
Hbg, HH, H22 och klimatet.
Ingrid Runsten (HD 15/11) målar en bild av Helsingborg, stadsmässan H22 och HH-förbindelsen som jag inte känner igen. Därför vill jag gärna hälsa henne välkommen till Helsingborg för en rundresa i klimatets, innovationens och förbindelsernas tecken:
Vi skulle börja med den öppna innovationsplattform som H22 är och som helt och fullt utgår från FN:s globala hållbarhetsmål. Om de olika internationella organen; UNECE, UN Habitat, OECD, Europarådet och United for Smart and Sustainable Cities, som på olika sätt intresserat sig för arbetet. Vi presenterar de cirka 50 lokala och globala företag som aktivt kommer att bidra till vår stadsmässa 2022.
Nästa punkt blir klimathotet. Ingrid Runsten saknar ordet ”klimat” i en debattartikel (HD 12/11) vilket hon tar som bevis för att klimatet är bortglömt i arbetet med stadsmässan. Fokus för hela stadsmässan är hållbarhet, vilket går att läsa på www.h22.se. Vi ser att innovation och hållbarhet är varandras förutsättningar, inte motsatser. Vi visar på vilka grunder Aktuell Hållbarhet utsåg Helsingborg till Sveriges bästa miljökommun 2019, för tredje året i rad, och gör en rundresa i kommunen för att visa allt som gjorts inom miljö- och klimatarbete.
Som tredje punkt lyfter vi HH-frågan, går igenom skälen för varför danska och svenska politiker är överens om att det är viktigt att prioritera en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör i arbetet med att bygga ihop Öresundsregionen, vilket senast i förra veckan manifesterades både i Köpenhamn och Stockholm.
Cecilia Eklund
Svar: Jag tackar för inbjudan, men jag är faktiskt redan i Helsingborg varje dag och väl insatt i de frågor som Cecilia Eklund nämner. Hållbarhet och innovation är bra. Men jag saknar fortfarande ett tydligt klimatfokus.
Ingrid Runsten
Ibn Rushd och demokratin.
Trots att Folkbildningsrådet, FBR, slagit fast att det inte finns skäl att granska Ibn Rushd, IR, fortsätter ifrågasättandet, senast på ledarplats (12/11). IR arbetar med folkbildning för att utjämna utbildningsklyftor bland nyanlända, utrikesfödda och boende i socioekonomiskt utsatta områden – grupper som behöver folkbildningen som mest. Om de inte kan delta i samhället begränsas demokratin. Vi är ett studieförbund och inte ett trossamfund, men vet att muslimer i Sverige möter liknande utmaningar. Vi kan erbjuda en trygg plats för bildning.
Istället för att välkomna mångfald i samhället ropas det allt oftare på assimilering. Genom alternativa fakta framställs minoriteter som ett hot som polariserar. I vårt fall har en rapport som utmålar oss som styrda av Muslimska Brödraskapet, MB, använts för att undergräva vår trovärdighet. Trots att den kritiserats av 20 forskare för bristande källor, används den som underlag i artiklar och bidragsbeslut. I FBRs studie skriver professor Erik Amnå att det finns personer i IR som inspirerats av MB, men en organisatorisk koppling är fel.
Nu plockar alltså ledarskribenten Mats Skogkär upp teorin igen, utan att redogöra för denna kritik. Enligt FBR stämmer det inte att vi skulle bidra till parallellsamhällen. Ibn Rushd kämpar för ett Sverige där många olika röster får höras och där vi tillsammans bygger en hållbar demokrati.
Zana Muhammad, ordförande Ibn Rushd
Alve Högman, förbundschef Ibn Rushd
Svar: Amnås studie friskriver inte alls Ibn Rushd från all kritik. Amnå beskriver det som att Ibn Rushd, inte enstaka individer, har sin ”politisk-teologiska förankring i en sunnimuslimsk, samhällstillvänd tolkningstradition med ideologisk anknytning till Muslimska Brödraskapet”. Amnå konstaterar vidare att antisemitism och homofobi framstår som tabubelagda ämnen inom förbundet. Det är, fortsätter han, ”inte försvarbart att ett statligt finansierat studieförbund undviker att hantera värderingsmotsättningar och värdekonflikter som är cent­rala i en demokratisk samhällsutveckling”.
Mats Skogkär
Gå till toppen