Elevernas resultat i de nationella proven beror i hög grad på vem som bedömer svaren. I nästan sex fall av tio gör skolans lärare och helt fristående lärare olika bedömningar. Oftast är det skolorna som sätter ett generösare betyg.
De nationella proven står inför stora förändringar. Alla elever ska skriva proven digitalt och hur rättningen ska effektiviseras utreds. Syftena är att minska risken för fusk, lätta på lärarnas arbetsbörda och få en mer likvärdig bedömning över landet.
Att proven i nuvarande upplägg lämnar utrymme för mer eller mindre generösa bedömningar framgår återigen av en rapport från Skolinspektionen.
Myndigheten har låtit utomstående lärare ombedöma ett urval svar i delar av de nationella proven i svenska, engelska och NO. Rapporten
Ombedömning av nationella prov 2018 visar att bedömningarna skiljde sig åt i 57 procent av fallen. Vanligast är att skolans lärare satt ett högre betyg än ombedömarna. Det finns samtidigt en svag tendens att skolans lärare bedömer flickor mer generöst än pojkar, jämfört med ombedömarna. En jämförelse mellan huvudmän visar att de fristående skolorna är något mer benägna att rätta eleverna mer frikostigt jämfört med ombedömarna.
En generös bedömning ökar sannolikheten för att hela provbetyget och därmed slutbetyget blir högre. Resultaten från de nationella proven ska nämligen ha särskild betydelse i betygssättningen.
Skolinspektionen påpekar att det inte finns ett givet facit till de delprov som omrättats – det handlar om elevers fritextsvar. Det är också fullt möjligt att de anlitade ombedömarna generellt är strängare i sin bedömning.
Problemet är att det finns så stora variationer mellan olika skolor. På vissa skolor ligger skolans lärare och de utomstående lärarna nära varandra i sina bedömningar, på andra skolor ligger de långt ifrån varandra.
Detta kan i sin tur bero på att skolorna fortfarande går olika till väga när de rättar. De skolor som låter andra än den undervisande läraren rätta, låter flera lärare bedöma tillsammans och avidentifierar provsvaren hamnar närmare ombedömarnas rättning.
– Vi ser att det kanske krävs en kombination av åtgärder för att få en mer rättvis bedömning, säger enhetschef Emma Uhman vid Skolinspektionen.
Det är tionde gången Skolinspektionen haft regeringens uppdrag att ombedöma nationella prov, och resultatet har blivit i stort sett detsamma varje år. Om granskningarna ska fortgå återstår att se.
– Det vet vi ganska lite om. Vi kommer att behöva ha en dialog med utbildningsdepartementet och Skolverket hur vårt uppdrag förändras, säger Emma Uhman.
FaktaNationella proven
Nationella prov är obligatoriska och skrivs i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan, samt i gymnasieskolan och komvux.
Eleverna skriver prov i matematik och svenska/svenska som andraspråk, från årskurs 6 också i engelska.
I årskurs 9 tillkommer dessutom prov i något SO-ämne samt i något NO-ämne.
Riksdagen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och att proven ska rättas av annan lärare än den undervisande läraren (extern rättning).
Ett tungt vägande skäl har varit mindre risk för fusk, då tryckta prov inte behöver skickas ut till skolorna och riskera att komma på avvägar.
Man har också velat undvika "glädjebetyg", det vill säga alltför snäll bedömning.
Nyligen har regeringen beslutat, som en följd av januariavtalet, att Skolverket ska utreda hur en central rättning – vid exempelvis en myndighet – kan införas.
Därefter har regeringen beslutat att Skolverket ska se över hur så stor andel som möjligt av proven kan rättas automatiskt.
De första digitala proven genomförs 2022. En försöksverksamhet pågår på 100 skolor.
Källa: Utbildningsdepartementet och Skolverket.
